torsdag 6 december 2007

Vikten av kunnande hos brandkonsulterna gällande brandbekämpning med vattendimma

Fernand Viagara Murillo har skrivet en rapport, The importance of the specialised consultant in water mist fire suppression projects, om vikten av att brandkonsuterna, som är involverade i projekt där vattendimma skall användas som släcksystem, har erforderlig kunskap.

Eftersom brandbranchen är väldigt konservativ och vattendimma fortfarande är en relativt ny teknologi så finns det ett behov av konsulter med kunskap om vattendimma. Problemet är att idagsläget finns inte så många att välja på i Sverige och att helt förlita sig på oss leverantörer kan säkert kännas osäkert.

Men det finns trots allt sätt att verifiera föreslagna systemlösningar.

Enligt det regelverk som finns för vattendimma NFPA 750, vilket beskriver minimikraven för att vattendimsystem, skall systemen vara fullskaligt testade av ett internationellt erkänt testinstitut. Det ligger då med andra ord på testinstitutet att ta fram brandtestktiterierna, såsom brandbelastning, typer av bränder, ventilationsförhållanden m.m.

FM och VdS är sådana testinstitut och båda har redan testprotokoll klara för många risker. T.ex totalvolymskydd inom industrin och sprinklerekvivalens för OH1, OH2 och OH3.

Vilken tillverkare som helst har mao möjlighet att bevisa att systemen klarar beskriven risk. Om man som tillverkare har passerat dessa tester så får man ett typgodkännande för just den specifika riskklassen som bevis.

Så om brandkonsulterna lär sig mer om detta så finns det en möjlighet att de släcksystem med vattendimma som installeras har blivit verifierat av tredje part.

I typgodkännandet framgår klart och tydligt vilken riskklass som systemet är godkänt för, samt alla designkriterier som skall uppfyllas.

Så det finns vinster för alla parter om kunskapen ökas inom området.

För kunderna är vinsten att det system som installeras verkligen har förmågan att bekämpa branden.

För konsulterna är vinsten att de vågar specifiera vattendimma och på så vis ökar sin portfölj av säljbara timmar till sina kunder.

För oss tillverkare är vinsten att brandkonsulterna ser vattendimma som ett verkligt alternativ mot övriga teknologier och kan bedömma på objektiva grunder när ett vattendim system är ett fördelaktigt alternativ.

onsdag 5 december 2007

Vattendimma istället för konventionella sprinkler

En artikel från Bygg och fastighets temanummer skydd 2006.

Bilden i artikeln visar Cirrus, Finlands svar på Turning Torso. Hela byggnaden är skyddad med HI-FOG sprinkler.

Rapport om 1000st brandbekämpningsinstallationer med vattendimma i England

Office of the Deputy Prime Minister i England har beställt en rapport Fire suppression in buildings using water mist, fog or similar systems - final report om de installationer med vattendimma som finns i England. Rapporten är en kunskapsammanställning och har baserat sig på en kombination av enkätundersökningar, intervjuer, literatur studier samt sökning på webben.

målet har varit att

A) ta reda på hur många installationer med vattendimma som finns installerade i England.
B) ta reda på mot vilken standard, typgodkännande eller dylikt som de är designada efter.
C) ta reda på hur de uppfattas att klara av brandkyddsförmågan
D) ta fram rekomendationer om framtida arbete för att verifiera släcksystemens effektivitet.

rapporten är intressant eftersom den är publicerad så sent som i december 2005 och ger en samlad bild av de flesta av installationerna i England.

Brandbekämpningssystem med vattendimma för flygplanshangarer

Länken här går till ett videoklipp på youtube där en fullskalig aktivering av ett skumssläcksystem utförs.

Filmen visar en aktivering av ett skumsläcksystem för en flygplanshangar. Mycket skum blev det. Eftersom skum behöver tas om hand efter en aktivering och inte kan släppas ut i avloppet så behövs omfattande dräneringsinstallationer vilka är av betydande kostnad för ett sådant projekt.

Sen finns det alltid en risk med att den korrosiva skumvätskan tränger in i elektronik eller smörjsystem i flygplanen, därför krävs en ordentlig sanering av de flygplan som blivit utsatta för skumaktiveringen.

Det var bland annat på grund av detta som vi utförde tester tillsammans med det norska försvaret på SINTEF i norge för att bedömma ekvivalens mellan ett skumsystem installerat enligt NFPA409 och vattendimma.

I rapporten watermist protection of aircraft hangars - full scale test från kan man läsa om resultaten.

Det visar sig att man snabbt släcker en brand och temperaturen på flygplanet tas ner under skdliga nivåer omedelbart vid aktivering. Detta med mycket mindre vatten än vad ett skumsläck system kräver.

Saneringen blir minimal och eftersom inga skadliga tillsatser finns behöver inte planen någon speciell sanering förutom det plan som varit involverat i branden naturligtvis.

Installationen som vi har gjort på F21 i Luleå baserar sig på den design som bekräftades vid testerna hos SINTEF.

Ingvar Liinakii var ansvarig från Fortifikationsverket och en artikel om anläggningen finns publicerad i fortifikationsverkets nyhetsbrev dec 2005

Genom
att använda vattendimma i stället
för skum eller halotron kan
kostnaderna halveras och miljön
skonas.
Försvarsmakten ställer mycket höga krav
på brandsäkerhet i fl yghangarer. Flygplanen
är dyra och släckningsprocessen måste vara
effektiv.
– Att släcka bränder med skum eller halotron
är dyrt, berättar Ingvar Liinanki, projektledare
vid Fortifi kationsverket i Luleå. Halotron
är dessutom inte särskilt miljövänligt
utan löser upp färger och tär hårt på planen
som också kan få rostskador.


Vi kunde med andra ord hjälpa försvaret att dels spara pengar vid installationen av släcksystemet och samtidigt komma runt problematiken med de miljöpåverkande effekterna från skum eller Halotron. Samtidigt byggdes riskerna med skador på flygplanen bort eftersom planen inte har några problem med vatten.

tisdag 4 december 2007

Rapport om riskerna med CO2 som släcksystem del 2

Med anledning av det tidigare inlägget om CO2 så finns det en nyare rapport angående släcksystem med CO2 som också är framtagen på uppdrag av U.S. Environmental Protection Agency. Rapporten är samanställd av Wickham Associates 2003 och heter Review of the use of carbon dioxide total flooding fire extinuishing systems.

Rapporten är intressant eftersom den även går in på vilka alternativ som finns till CO2 släcksystem med både fördelar och nackdelar.

Rapporten fokuserar mycket kring marina applikationer men det finns mycket kring landbaserade applikationer också. Och de generella riskerna skiljer sig inte om det är installerat på land eller till sjöss.

Återigen belyser även denna författare riskerna med CO2 släcksystem.

“In most risk benefit analyses, both the risk and the benefit accrue to the same party.
In all of your examples of “drive a car rather than use public transportation, live in a high
rise building rather than a single level house, purchase and store various poison chemicals
in the household, ….” the beneficiary of the risk has been the risk-taker him/herself.
In the case of carbon dioxide systems, the beneficiary of the risk and the risk taker are
nearly always different parties. The decision to employ carbon dioxide systems is never
made by those who are ultimately exposed to the danger of death or injury. Instead it is
made by the owner or owner’s representative and it is to the owner that the benefit of a cost
savings accrues. In this case, it is the workers or other persons exposed to the possibility of
an accidental discharge of the carbon dioxide system who assume the risk.
This is why it is a public safety issue. We have one segment of society (owners, owners’
representatives, etc.) making decisions to use carbon dioxide systems in instances that
needlessly expose an entirely different group of people. Thus I am afraid that the only
conclusion a risk-benefit analysis would reach is that – from a public safety standpoint – the
balance between the risk and the benefit lies heavily or even entirely on the risk side.”


Risken finns mao att en beslutsfattare som inte är insatt i farorna köper ett CO2 system eftersom det initialt är billigare. Men om man väger in andra faktorer såsom utbildning av all personal som kan komma att vistas i lokalerna, framtagande av rutiner för att öka säkerheten, utbildning av de som skall sköta anläggningen, köp av andningsutrustning till anläggningen m.m. så kan det redan i dessa kostnader ligga en ansenlig peng som inte syns vid själva köpet. Sen finns ju självklart risken med att någon skadas eller omkommer och där är kostnaden svårare att diskutera, det blir på ett mer filosofisktplan.

Exempel på andra typer av systems som är alternativa är

10.1 General
From a technical standpoint, there are several types of systems that can perform
comparably if not better than carbon dioxide in total flooding applications:
• Halocarbon gaseous extinguishing systems
• Inert gas extinguishing systems
• Water mist extinguishing systems


För att göra en bedömniing av ersättningsmöjligheten finns ytterligare aspekter att titta på eftersom alla system har sina för- och nackdelar. t.ex.

11.2.2 Preferences
On the second point, there are numerous characteristics of the various agent systems
that may make profound differences to some users, but certainly not all. Some
examples are …..
• water mist systems can be brought into action faster than a gaseous system,
thus reducing fire damage, since it is not necessary with the water mist systems
to close openings and shut down ventilation before the start of discharge, …..
• water mist and inert gas agents have more attractive environmental properties
than the halocarbons and some of the halocarbons have more attractive
environmental properties than other halocarbons, …..
• the gaseous systems are usually limited to a single discharge of agent whereas
most water mist systems have an unlimited water supply in land based
operations and at least 30 minutes of potable water discharge plus after that an
unlimited amount of sea water for marine applications, …..
• some halocarbons are considered safer than others depending on how close the
use concentrations come to the point where adverse health effects may be
experienced, …..
• halocarbon agents tend to extinguish fires more rapidly than the longer
discharging carbon dioxide, inert gas or water mist systems and …..
• in high energy fire situations, the halocarbons can experience decomposition,
thus creating hydrofluoric acid (HF) whereas decomposition of the agent is not an
issue with carbon dioxide, the inert gases nor water mist.



Eftersom rapporten går igen för- och nackdelar med alternativa släcksystem anser jag den som en bra källa för att hitta alternativ till CO2.

Brandbekämpning med vattendimma vinner i en sådan jämförelse i de flesta fallen

Eftersom det är ofarligt för människor
Lika effektivt eller effektivare än CO2 i många av de applikationer där CO2 används idag.
Är inte beroende av samma intrigitet av rummet som andra gassläcksystem.

onsdag 14 november 2007

Rapport om riskerna med CO2 släcksystem

U.S. Environmental Protection Agency publicerade i februari 2000 en rapport Carbon Dioxide as a Fire Suppressant: Examining the Risks.

Rapporten beskriver riskerna med släcksystem med CO2. I introduktionen av rapporten kan man läsa att tanken med rapporten är

This paper provides information on the use and effectiveness of carbon dioxide in fire protection
systems and describes incidents involving inadvertent exposure of personnel to the gas. Because
carbon dioxide fire extinguishing systems will likely be used in place of those based on halon in
some applications, this paper attempts to provide an increased awareness of the potential dangers associated with the use of carbon dioxide. EPA recognizes the environmental benefits of using
carbon dioxide, but is concerned that personnel accustomed to the use of halon fire suppression
systems may not be properly alerted to the special hazards of carbon dioxide. Governmental,
military, civilian, and industrial sources were researched to obtain information on deaths and
injuries associated with the use of carbon dioxide as a fire extinguishing agent. An examination of
the risks associated with carbon dioxide extinguishing systems is also presented.


Eftersom alla fasta CO2 släcksystem är designade för minst 34% koncentration vilket är en dödlig koncentration måste stora försiktighetsåtgärder vidtagas. Försiktighetsåtgärder vilka många ligger på de som handhar systemet. Problemet som det har visat sig är att det ofta förekommer personal i eller kring skyddade lokaler vilka inte är införstådda med riskerna. I de flesta rapporterade dödsfall så har de uppstått vid underhållsarbete vid anläggningarna. I många fall så har underhållsarbetena varit på andra installationer än CO2 vilka resulterat i en aktivering.

Det finns en sammanställning kring rapporterade dödsfall i rapporten. Totalt rör det sig om 119 dödsfall vilket kanske kan ses som en låg siffra men samtidigt kan man fundera kring hur det fortfarande kan tillåtas att installera system brandskyddssystem som medför fara för livet.

Som EPA skrev i introduktionen så är en av anledningarna till rapporten att öka kunskapen om riskerna med CO2, jag undrar om man har lyckats?

James Burn - on tracks of fire

fredag 9 november 2007

Prisbilden en tungt vägande faktor som kan bli lättare

Min kollega Putte Sandgren har skrivit följande inlägg för att belysa och bringa klarhet i myten om att vattendimma för dyrt.

Vi har många gånger fått som svar från kunder eller konsulter att vi inte valdes eftersom vi ÄR för dyra. Ibland undrar vi bara hur de kommit fram till det när vi inte ens fått komma in med pris. Det finns mao en övertygelse om att vattendimma alltid är dyrare, men begrunda nedanstånde så kanske vi kan diskutera prisbilden efter detta.

Prisbilden en tungt vägande faktor som kan bli lättare.

Vi möter en mängd olika argument till varför man inte skall installera ett HI-FOG system istället för ett traditionellt sprinklersystem. För det mesta handlar det om avsaknaden av specifika regelverk samt att Marioff anses ha en viss monopolställning på ”högtrycksmarknaden”. Dessa argument är förvisso sanningar med ganska stora modifikationer som kan bli föremål för framtida diskussioner.

Vad som däremot är ett rent faktum är att våra rostfria rör och specialkonstruerade sprinklerhuvuden betingar ett högre anskaffningspris än svartstål och traditionella sprinklerhuvuden. Dessutom måste vi hur man än vrider och vänder på det alltid installera vår pumpenhet som initialt innebär en merkostnad.

Allt detta torde ju innebära att ett HI-FOG system alltid blir mycket dyrare att installera?

Svaret blir; Nja… Det finns faktiskt faktorer som innebär att det ekonomiska underläge vi slår ur kan bli mindre och i vissa fall även innebära att det blir billigare med HI-FOG än en vanlig sprinkleranläggning.

Om vi gör en jämförelse i ett hypotetiskt objekt med totalentreprenad där den traditionella tekniken har optimala förutsättningar (dvs. att det finns tillräckliga tryck och flöden i den befintliga servisen, att man inte behöver installera tryckstegringspumpar mm. osv.) blir prisskillnaden i runda slängar 30-50 extra för HI-FOG systemet.

I de fallen får man försöka hitta fördelar för slutbrukaren/ägaren som kan motivera denna merkostnad. Det kan exempelvis röra sig om att komma i gång med verksamheten snabbare (hotell, sjukhus, kontor etc.) och således begränsa inkomstbortfall, behålla vårdfunktioner osv.

Om vi nu leker med tanken att vattenförsörjningen till sprinkleranläggningen inte är helt självklar. Ringmatningen kanske inte uppfyller kraven på flöden? Vattenverket i kommunen kanske rentav har sagt nej till att koppla en stor sprinkleranläggning till det kommunala ledningsnätet? Kort sagt: Det saknas vatten, vad göra?

Ofta börjar man då kalkylera med att anlägga en bassäng. I sprinklersammanhang kan en sådan bli ganska stor i och med att det skall fram relativt stora mängder vatten för att försörja en traditionell sprinkleranläggning. Om vi dessutom pratar om en lite högre riskklass som exempelvis ett parkeringsgarage handlar det om riktigt stora bassänger. Kostnaden för en sådan (underhåll borträknat) kan lätt hamna på runt 1 000 000 kronor.

För en miljon får man ganska mycket HI-FOG. Exempelvis en kontorsbyggnad på ca. 2 800 m2 eller ett mindre hotell, installerat och klart. Bara för att ta ett par enkla exempel. Och då är vattenförsörjningen med tank istället för bassäng inräknad.

Om vi tänker oss att en befintlig byggnad av olika anledningar ska utrustas med sprinkler. Även här kan det finnas ekonomiska incitament för ett HI-FOG system.

Det kanske förhåller sig så att kanalisering och stigarschakt är trånga eller redan fulla med ventilations- och elinstallationer vilket om man skall fram med 100-120 mm. pipor för sprinkleranläggningen ibland kan innebära betydande kostnader för ombyggnation och/eller ny projektering. I och med att HI-FOG rören aldrig blir grövre än 38 mm i stigarna kan det helt plötsligt vara så att det inte längre är något problem att genomföra installationen på ett smidigt sätt.

Efterinstallationer med HI-FOG kan många gånger vara det enda praktiskt möjliga alternativet. Ibland kan det dessutom vara det mest ekonomiska.

Med det här vill jag inte påstå att vi säljer den billigaste lösningen. Men det kan definitivt löna sig att fråga oss innan ni går och letar i REA-hyllan.

torsdag 8 november 2007

PC Pitstop: Laptop Battery Fire

Varför skall man ha brandskydd i en datorhall?

Följande klipp visar ett expriment med batteribrand på en laptop. Notera rökmängderna, vattendimma med röktvätt är det enda som hjälper i det här läget.

tisdag 6 november 2007

Sprinkling av skolor

Läste precis en artikel skolor behöver sprinklerskydd av Gösta Holmstedt i Brandsäkert.

Som Gösta nämner så finns det tester utförda med quick response sprinkler t.ex. Quick response sprinklers in Chemical laboratories: Fire test results, NISTIR 89-4200, november 1989. Redan då 1989 insåg man att sprinkler kan ta ner temperaturer i brandutsatta rum effektivt. Den snabba sprinklern som användes i testerna visade att ju tidigare man kan aktivera sprinklersystemet ju lägre temperatur kommer att erhållas i utrymmet. Detta ökar möjligheten för en säker utrymmning samt mindre brandskador.

Senare tester med högtryckssprinler har visat att temperaturen ytterligare sänks.
Högtryckssprinkler har ett RTI värde lägre än quick response och därför aktiveras de tidigare och vattendimman ökar den kylande effekten eftersom vattendimman i sig även tar ner temperaturen i rummet.

Högtryckssprinkler kan även vara ett alternativ även där det föreligger problem med vattenförsörjningen eftersom det endast behövs 10-20% av den vattenmängd som konventionell sprinkler behöver.

Så det är inte endast konventionell sprinkler eller boendesprinkler som är ett alternativ utan även högtryckssprinkler är ett alternativ.

onsdag 10 oktober 2007

Vattendimma - den ultimata brandtesten

En vanlig fråga gällande brandbekämpning med vattendimma är, om systemen är testade? Det är en befogad fråga eftersom informationen kring vattendimma inte är så spridd som tex skydd med lägre tryck såsom vattensprinkler eller vattenspray.

Vattendimma har testats som brandbekämpningssystem sedan 1920-talet så det finns mycket information om man bara vet var man skall leta.

En brandtest är ett mycket kostsamt förfarande för att verifiera ett systems brandbekämningsförmåga, för att ge en inblick så består brandtester av ett 12- stegsprogram.

Läs rapport "partnerships for advancing water mist technology" för en fördjupning.

Enligt författarna Richard P. Ferron och Dr. H-Z YU från Factory Mutual Research så består de 12 stegen i följande.

Steg Mål för steget Ansvariga parter
1. Definiera risken Slutkund och kravställare
2. Definiera möjlig skada Slutkund och kravställare
3. Definiera första lösningen Slutkund, kravställare och tillverkare
4. Definiera systemlösning Slutkund, kravställare och tillverkare
5. Definiera testsetup Slutkund, kravställare och tillverkare
6. Brandtester Kravställare och tillverkare
7. Förfina systemlösning Kravställare och tillverkare
8. Testa förfinad systemlösning Kravställare och tillverkare
9. Definiera slutliga design kriterier Slutkund, kravställare och tillverkare
10. Typgodkännande av systemet Kravställare och tillverkare
11. Installation av systemet Slutkund och tillverkare
12. Acceptans av Systemet Slutkund, kravställare och tillverkare

Alla steg behövs för att definiera, designa och utvärdera ett nytt vattendimsystem för en viss applikation. Dessa steg är dock kostsamma. Man kan dela in kostnaderna i fyra huvudgrupper enligt nedan.

1. Riskanalys och utvärdering 30.000-100.000$
2. System och komponentutvecking 150.000-550.000$
3. Brandtester av system och komponenter 100.000-250.000$
4. Utverkande och etablering av godkännande 20.000-100.000$

Kostnaden ligger mao runt 300.000$-1.000.000$ (US Dollar)

Tillverkaren av vattendimsystemet bekostar ofta ca. 75% av kostnaderna för testerna vilket gör detta till en tung utgiftspost i R&D budgeten.

Det finns inget ulitimat brandtest som kan utföras för att verifiera vattendimma för alla applikationer utan brandtester behöver utföras för de olika risker som är tänkt att skyddas. Relationen mellan fluxdensitet, avstånd mellan sprinklerhuvuden och brandbekämpningsförmågan skiljer mellan olika tillverkare. Systemparameterar såsom, avstånd mellan sprinklerhuvuden, maximala höjder för installation, flöde, tryck mm. behöver fullskaletestas för varje tillverkare och applikation.
Därför är det viktigt att innan ett system eller tillverkare rekomenderas för en applikation så gå igenom typgodkännadet från tillverkaren för att se vilka eventuella begränsningar som finns.

Marioff har utfört över 5.000 fullskaletester på tredjepartsinstitut så om Ni har frågor så finns säker många av era frågor i svaren från testerna. Kontakta oss gärna om Ni har frågor så kan vi ge mer information.

fredag 5 oktober 2007

Bränder hotar kyrkor

I nr 2007/5 av brandsäkert finns en artikel angående skyddet av de svenska kyrkorna med vatttendimma. SP har gjort en rapport An overview of fi re protection
of Swedish wooden churches Brandforsk project 500-061
om brandtester med vattendimma som kan vara intressant att sätta sig in i. I rapporten finns mycket statistik rörande bränder i kyrkor samt genom gång av flera kyrkor vilka är skyddade med vattendimma.

Godkända sprinklersystem med vattendimma

Min kollega Putte Sandgren har i klartext sammanställt hur verifikationen av ett högtrycksprinkler system går till.

Principen med HI-FOG®

Ett högtryckssystem (eller dimsprinkler som det ibland kallas) skiljer sig inte principiellt från ett ”vanligt” sprinklersystem. Aktivering sker på exakt samma sätt; När glasbulben i sprinklerhuvudet brister av värmepåverkan släpps vattnet på och bekämpar/kontrollerar branden. Och det är här den stora skillnaden kommer:

Ett HI-FOG system förbrukar ungefär 10-20% (beroende på vilken tryckstegringspump vi använder och lite beroende på vad som skall skyddas) om man jämför med ett konventionellt system. Trots det har våra system bättre brandbekämpningsförmåga.

Anledningen till den ringa vattenåtgången är den att vi finfördelar vattnet till mycket små droppar, vattendimma. Detta sker genom det väsentligt högre tryck våra system opererar med samt att våra sprinklerhuvuden har fler och mycket små munstycken. Dessa små vattendroppar får en sammanlagd areal som är ungefär 400 gånger större än dropparna i ett traditionellt sprinklersystem dvs. vi exponerar en mycket större yta vatten mot brandhärden vilket innebär snabbare och effektivare absorbering av energi (värme) från branden. Detta fysikaliska faktum gör alltså att vi med en väldigt liten mängd vatten uppnår ett brandbekämpningsresultat som är direkt jämförbart och oftast även bättre än vanlig sprinkler.

Regelverk

I Sverige används i huvudsak det europeiska sprinklerregelverket EN 128 45. Det är ett regelverk som är homogent för medlemsländerna i EU. Detta regelverk är även svensk standard och kallas följaktligen SS-EN 128 45. Till detta regelverk finns en del nationella tillägg som tillsammans bildar det som kallas SBF 120:6.

I Amerika heter motsvarande sprinklerregler NFPA13. I Sverige är det tillåtet och inte helt ovanligt att specificera en sprinkleranläggning utifrån detta regelverk istället för att hänvisa till de europeiska reglerna. Skillnaderna i dessa olika regelsamlingar är relativt små och en sprinkleranläggning som installeras i enlighet med NFPA13 fungerar precis lika bra som om den utfördes enligt EN 128 45. Anledningen till att välja den amerikanska varianten kan till exempel vara att man har Factory Mutual (FM) som försäkringsbolag och då måste man sprinklerskydda objektet enligt NFPA13.

Amerika har även ett regelverk för högtryckssprinkler som heter NFPA750. Detta regelverk är också tillåtet att hänvisa till även om vi bor i Sverige och kan alltså användas av brandkonsulter och projektörer för att specificera en högtrycksanläggning. Detta innebär självklart att slutbrukarens besiktningsman har ett dokument att besiktiga anläggningen mot; Precis som när man besiktigar mot SBF 120:6 eller NFPA13.


I Europa kommer inom kort ett motsvarande regelsystem för högtryckssystem. Det har varit under utarbetning i ca 10 år och förväntas tas i bruk någon gång under nästa år. I och med att detta regelverk inte är officiellt i dagsläget ordar jag inte mer om detta just nu.

Typgodkännanden

Hur skall då en kund/slutbrukare kunna veta att högtrycksanläggningen han eller hon är på väg att köpa fungerar och medger tekniska byten (lättnader i byggnationen) och/eller lägre försäkringspremier osv?

Jag börjar med Amerika i hänvisar till NFPA13.

Factory Mutual är ett av världens största försäkringsbolag tillika ett brandforskningsinstitut och certifieringsorgan. De har författat ett testprotokoll för högtrycks-/dimsprinkler. Detta protokoll heter Class Number 5560 och innehåller brandtestscenarier för en mängd olika applikationer, både inom industri och sprinkler.

I testprotokollen för sprinkler har FM stipulerat brandbelastningen för en riskklass som i NFPA13 heter Light Hazard (LH). Riskklassen LH omfattar bland annat restauranger, kontor, hotell mm. etc.

En leverantör får mot dessa testscenarier fullskaletesta sina produkter för att bedöma systemets brandbekämpningsförmåga för den aktuella risken (exempelvis sprinkler riskklass LH).

I dessa brandtester används alltid konventionell sprinkler som referens. Rent praktiskt innebär detta att man sätter eld på en miljö (för sprinkler är det ett antal olika uppställningar som FM har bedömt vara representativa för de olika riskerna som faller in under LH) där man har ett konventionellt system installerat. Systemet aktiveras på normalt sätt och är aktivt i 30 minuter. Därefter mäter man skadan som branden har orsakat och får så att säga en ”måttstock” på vad som är en acceptabel brandskada.

När man har referensresultatet gör man exakt samma test med högtryckssystemet och mäter således även där brandskadan. Resultatet för högtryckssystemet skall vara lika bra eller bättre än det konventionella systemet för att passera testkriterierna.
Man ställer alltså väldigt höga krav på funktionen i ett högtryckssystem. Inget ont i det, tvärt om. Klarar man testkriterierna har man empiriskt bevisat att funktionen är minst lika bra som den traditionella tekniken.

Slutsatsen blir sålunda att man har ett system som enligt en oberoende tredjepart (i detta fallet alltså FM) uppnår ekvivalens med ett konventionellt sprinklersystem.

Efter godkända brandtestresultat genomgår samtliga komponenter i systemet ett testprotokoll. Våra sprinklerhuvuden till exempel, testas enligt exakt samma kriterier som konventionella dito. Alla produkter som godkänns listas precis som produkter för vanlig sprinkler.

Leverantören måste även prestera en godkänd dokumentation över systemet. Denna innehåller all information för att specificera, installera och operera systemet. (Man kan säga att det är ett SBF 120:6 eller NFPA13 i miniatyr). Det är mot denna godkända dokumentation anläggningen besiktigas av slutbrukarens besiktningsman.

Sammanfattning

Passerar man alla brand- och komponenttester och får dokumentationen godkänd, utfärdar FM ett typgodkännande. Det är helt enkelt ett dokument som anger att man har passerat FM´s brandtester för den aktuella riskklassen, att man har passerat alla komponenttester och fått komponenterna listade samt att man har en godkänd systemdokumentation. Typgodkännandet är således ”kvittot” på att systemet med alla parametrar beskrivet ovan är likvärdigt med ett traditionellt sprinklersystem.

En slutbrukare/beställare av högtryckssystem bör alltså noga förvissa sig om att leverantören innehar typgodkännande för den aktuella installationen.

tisdag 25 september 2007

IMO Circ. 913 Lokalt brandskydd med vattendimma

Kan man använda typgodkända local application (punktskydd) för skydd av industriella brandrisker?

Både ja och nej

Local application brandskydd skiljer sig kraftigt på land och till sjöss. Local application menas med ett punktskydd, ett specifik brandrisk i en lokal skyddas och inte hela lokalen. På fartyg t.ex. en del av maskinrummet och på land t.ex. ett kallvalsverk.

Varför skiljer det sig och hur?

Om man läser "IMO Circ. 913 Guidelines" så står det

General

Fixed water-based local application fire-fighting systems should provide localized fire suppression
in areas, as specified in SOLAS regulation II-2/7.7 for category A machinery spaces, without the necessity
of engine shut-down, personnel evacuation, shutting down of forced ventilation fans or the sealing of the
space.


Principal requirements for the system

The system should be available for immediate use and capable of continuously supplying
water-based medium for at least 20 minutes in order to suppress or extinguish the fire and to prepare for
the discharge of the main fixed fire-extinguishing system within that period of time.


Systemet skall med andra ord vara ett system som möjliggör att det skall kunna aktiveras omedelbart för att möjliggöra en säker evakuering av personal, vinna tid för att stänga av ventilation m.m.
Efter att personalen är utrymd och övriga åtgärder är utförda så aktiveras huvudsläcksystemet. Ett "Local application fire fighting system" är bara ett förstainsats system och måste alltid ha ett huvudsläcksystem, se IMO Circ. 1165 installerat också. Det finns inget krav på att systemet skall släcka en brand utan enbart kontrollera branden så att den inte kan utvecklas till en storbrand.

Nedan är motsvarande stycken från IMO Circ. 1165

General

1 Water-based fire-extinguishing systems for use in machinery spaces of category A and cargo
pump-rooms equivalent to fire-extinguishing systems required by SOLAS regulation II-2/10 and
chapter 5 of the FSS Code should prove that they have the same reliability which has been identified
as significant for the performance of fixed pressure water-spraying systems approved under the
requirements of SOLAS regulation II-2/10 and chapter 5 of the FSS Code. In addition, the system
should be shown by test to have the capability of extinguishing a variety of fires that can occur in a
ship's engine-room.


Principal requirements for the system

11 The system should be capable of fire extinction, and tested to the satisfaction of the
Administration in accordance with appendix B to these Guidelines.


Systemet skall med andra ord släcka en brand i utrymmet.

Ett Local application system för landbaserad installation är, ett till definition, släcksystemet och har således högre krav gällande allt från, brandbekämpningsförmåga (släcksystem), krav på vattenkälla, krav på redundans av pumpenheter etc.

För mer information kan Ni läsa mitt föregånde blogginlägg.

Idagsläget är detta inte alltid klar för kunderna eller brandkonsulterna. Detta medför att vissa kunder installerar ett system med vattendimma i tron om att det skall släcka en brand men får i verkligheten något helt annat. För att få reda på att man inte köper grisen i säcken så är ett förslag att alltid att få se typgodkännandet för systemet för i det står vilket typ av system det är och framför allt alla installationsparametrar såsom vilken volym systemet är godkännt för, vilka maximala höjder som det kan installeras i etc.

Om du inte får typgodkännandet när du frågar efter det så är det dags att dra öronen åt sig och verkligen överväga om det föreslagna systemet är rätt att köpa.

I värsta fall kan systemet visa sig vid det verkliga behovet, BRAND, inte kunna hantera branden med stora materiella skador eller i värsta fall personskador som följd. I dagens webb baserade värld finns informationen på nätet så det börjar bli lättare att genomskåda oseriösa entreprenörer.

För vem vill köpa ett "hittepå system" och stå med svarte petter kvar på hand när det är dags att stå till svars för sitt inköp efter en brandincident?

måndag 24 september 2007

Varning för oseriösa vattendimsystem.

I dag fick jag ytterligare ett belägg för att denna blogg är viktig.

Jag har vid ett flertal tillfällen argumenterar med kunder, brandkonsulter, besiktingsmän, försäkringsmän med flera angående hur skall man kunna verifiera ett brandbekämpningssystem med vattendimma.

Hur skall en kund veta att det system som han köper verkligen fungerar?

Hur skall en brandkonsult kunna specifiera ett vattendimsystem?

Hur skall besiktningsmännen granska och godkänna ett system?

Hur skall försäkringsbolaget veta att de system som installeras hos kunden är rätt dimensionerat så att den förväntade skadan kan bedömmas?

Tidigare så var svaret INSTITUTIONEN.

Traditionellt har institutionen haft som roll att förenkla. Starka och stabila institutioner inordnar vår frihet. Det minskar osäkerheten. Vi är fria, men inom de prydliga ramar institutionerna satt upp. Institutionerna skapar strukturer för stabilitet och förutsägbarhet. Institutionerna fungerar som stabilisatorer, de är gråtonerna som dämpar de klara färgerna.
Regelverken skapas av institutionerna och i vår värld, BRANDVÄRLDEN, tidigare så hette kokboken RUS, nu SBF.

Inledningsvis i förklaringen av normverksamheten kan läsas

Tekniska brandsskyddssystem är oftast beroende av många faktorer för att uppnå önskad effekt. Det är inte bara de ingående komponenterna som är viktiga, utan även val av produkttyp, antal, installation m.m.
För att öka förutsättningarna för god kvalitet på systemets funktion har Svenska Brandförsvarföreningen, SBF, tagit fram olika normer och regler som beskriver detta.


Gällande brandtekniskasystem med vattendimma finns olika regelverk, dock inget SBF regelverk vilket orsakar förvirring och möjligör att system av varierande kvalitet installeras runt om i Sverige.

Regelverken kan generaliseras till marina eller landbaserade. De som skriver det marina regelverket IMO tar givetvis fram brandtester som är relevanta för marina applikationer. Hänsyn tas till vilka brandrisker som finns, vilka bränslen är det som kan vara aktuella vid en brand, vilken skada kan man acceptera, vilka volymer är det tänkt att skydda etc. De landbaserade regelverkena tar givetvis de landbaserade förutsättningarna som ståndpunkt. H.Z. HU; Richard P. Ferron och Paul H Dobson från FM Global skriver en bra rapport om detta i "Evaluation Water Mist Systems - Clash of the Test Protocols". De tre herrana kommer från tre avdelningar på Fm Global, research, approvals och insurance. Rapporten beskriver olikheterna och komplexiteten av godkännanden. Till en början beskriver de kostnaden för testning och godkännande av vattendimsystem. Enligt författarna uppstiger den ofta till ca 1.000.000 EUR enbart för en applikation. I godkännandet står vad som gäller för det unika systemet såsom; vilken maximal volym, maximal takhöjd, eventuella tillsatser etc som systemet är godkännt för. Eftersom godkännandet med sina tester är så kostsamt så finns det fall där företag installerar system enligt ett godkännande som i verkligheten överskrids på en eller flera punkter.
Problemet som då uppstår är att systemet, den dag det verkligen behövs, kanske inte klarar av att släcka branden.

För branchen är detta mycket farligt eftersom detta kan skada förtroendet för vattendimma. Än värre är de för de kunder där systemet är installerat, vilka kan få stora materiella skador eller i värsta fall leda till dödsfall pga att systemet sålts in som något som det inte är.

Hur skall vi kunna se till att de system som installeras hålls inom den nya INSTITUTIONEN (Godkända vattendimsystem)?

Mitt förslag är ökad kunskap om vattendimma, detta för att ge kunder, brandkonsulter, besiktningsmän, etc möjlighet att avgöra om systemen är lämpliga för installation eller inte.

Jag kommer arbeta ännu hårdare för att samla denna kunskap på denna blogg och fortsättningsvis fortfarande använda mig i huvudsak av information från andra parter än Marioff. Detta för att ge opartisk information.
Däremot så besitter vi otroligt mycket kunskap eftersom vi är världsledande och har utfört över 5.000 brandtester på tredjepartsinstitut, varit med i framtagandet av IMO och NFPA750 regelverket, den informationen delger vi Er självklart också men då vid en personlig träff eller kontakt.

Som tur är så lever vi i en digitaliserad värld och otroligt mycket material finns att hitta elektoniskt på nätet, det gäller bara att veta var man skall leta. Fråga bara entreprenören vilket godkännande som ligger till grund för installationen så kan ni hämta ner godkännandet och se att det verkligen håller sig inom de ramar som är aktuella för risken som skall skyddas eller ta genvägen genom mig!

tisdag 18 september 2007

Röktvättsförmåga hos vattendimma

Ett vanligt argument hos många entreprenörer är att vattendimma kan tvätta rök. Genom att installera ett brandbekämpningssystem med vattendima förbättras sikten vilket underlättar en evakuering av människor, det korrisiva ämnen i rökgaserna tas bort så att elektronik etc inte skadas och röktvättsförmågan gör även att gifter vilka producerats av branden tvättas bort. Mycket av detta stämmmer men det finns många faktorer som påverkar förmågan för detta.

T.ex. vad är det som brinner, är det i ett stort öppet utrymme eller är det ett litet slutet utrymme, hur hög är temperaturen i utrymmet, vilken höjd är det etc.

Gällande borttvättning av gifter såsom CO, CO2 etc skall tas försiktigt och behöver en noggrannare analys för det specialla fallet.

Myten om röktvättsegenskaperna kommer från att röktvättssystem med vattendimma används inom industrin för att rena avaserna från industriprocesserna. Dessa system installeras i skorstenarna där man leder röken genom vattendimma vilken tar bort sot och gifterna i röken. Skillnaden här är att det är ett slutet system och alla röken renas genom vattendimman i skorsten. Vid en brand så sprider sig röken fritt i lokalerna så all rök kommer inte att fångas in av vattendimman.
Det finns även röktvättsystem inom kärnkraftsindustrin där men har speciella partikelfilter för att rena all ventilation så att ingen radoaktivitet skall kunna läcka ut. Vid brand skulle dessa filter snabbt sätta igen av soten och därför passerar luften först genom vattendimma för att ta bort sot innan luften passerar partikelfiltren.

J.R. Mawhinney på Hughes Associates, Inc, USA har skrivit en rapport som berör frågan. "A Critical Discussion of Claims of Smoke Scrubbing by Water Mist"

Hans rekommendationer att är man skall vara observant mot påståendena eftersom de i vissa fall stämmer men det går inte att generalisera. Han skriver också ingående om HI-FOG systemen för datorhallar vilka bygger på röktvättsfuntionen hos röktvätten hos industrin och kärnkraften beskrivna ovan.

Experiments conducted at VTT in Finland have confirmed almost 100 percent removal of soluble gases such as HCL from the smoke that enters the tubing.


Skriver Mawhinney och refererar till testerna vi utfört hos VTT "smoke scrubbing in a computer room"

Denna rapport ger också en klar förklaring till varför man skall använda röktvätt och släcksystem av vattendimma i datorhallar.

In a computer room fire, the flames and heat directly damage the immediate neighborhood of
the ignition point. However, far more serious and widespread damages may he caused by non-
thermal damage, especially by the corrosive smoke spreading all over the space: in fact, the
smoke damage may paralyze a whole system of electronic data processing equipment. The
damage caused by smoke may appear with a delay and hence they form an insidious danger to the
operation of whole computer suites, telephone switch rooms, and the like.
The plastics applied in computer rooms with varying degrees of fire retardancy create a potential
for high concentrations of smoke at an early, smoldering stage of a fire. At present, most of the
cables in a computer room type facility are insulated with PVC, which generates a considerable
fraction (up to 58 % of weight, depending on the actual composition) of HCI when undergoing
combustion. Decomposition of PVC starts at 200 - 300 "C. HCI is the most dangerous com-
pound in the smoke spreading around the fire area. although deposition of even non-corrosive
soot may be harmful in causing short circuits.
If the chloride contamination on the surface of a circuit card is over I O pg/cm2, the electronics
need to be cleaned [ I ] which may be an extremely expensive and time-consuming process if the
damage is widespread. An upper limit for successful reconditioning has been found to be about
100 pg/cm2. In real telephone central office fires involving PVC-based cables, contamination
levels in the range of about 5 to 900 pg/cm' have been observed.
All the computer room fire protection systems known today are systems that do not attack the
smoke problem in any way. Halon or other gas systems effectively extinguish the fires-
provided that the room is sufficiently gas-tight-but they may, in fact, even worsen the smoke
problem. All the smoke remains in the room, and the smoke together with dust is effectively
distributed throughout the space.


Sammanfattningsvis kan man inte generellt säga att vattendimma kan ta bort alla faror med röken uten det finns flera faktorer som måste vägas in.
Det som man dock alltid kan utgå från är att sot från branden tvättas ner av vattendimma detta kan lätt bevisas genom att bevittna en brandtest och se all den sotmängd som följer med lakvattnet och om man skall skydda en datorhall så skall man använda sig av HI-FOG datorhallssystem om man vill vara säker på att systemet skall kunna släcka branden tvätta bort sot och saltsyra.

måndag 17 september 2007

Brandsläcksystem med vattendimma för datorhallar

Vatten i min datorhall!

Är Du inte riktigt riktig i huvudet, är mångas första reaktion när man kommer med förslaget att brandskydda datorhallen med vattendimma som släcksystem.
Många myter och missuppfattningar finnns.
För att svara på en missuppfattning som jag fick idag gällande att det bildas saltsyra om man använder vattendimma som släcksystem i en datorhall och att saneringskostnaden blir hög därav kommer här information kring de tester som finns gällande detta. Jag har valt att använda information från tredje part för att det inte skall vara partiskt.

Om man går in i SP´s rapport 2001:26 "Släcksystem med vattendimma - en kunskapssammanställning" så kan man läsa om olika försök som gjort med vattendimma för olika applikationer. På sidan 62 finns en sammanställning kring våra system för datorhallar. Där kan läsas

Marioff Corporation OY i Finland har utvecklat ett system som både tvättar rökgaser och släcker bränder i datorhallar. Vid brand i PVC, som är ett vanligt isolermaterial för elkablar, bildas väteklorid, HCL, vilket är starkt korrosivt. Om koncentrationen av kloridjoner på ett kretskort överstiger 10mikrogram/cm2 krävs sanering. Den övre gränsen där sanering är möjlig ligger omkring 100mikrogram/cm2......


Det är med andra ord materialet som brinner och inte vattendimman som orsakar saltsyran. Vidare i sammanställningen beskrivs funktionen kring röktvätt och släck systemet som vi tagit fram. Brandtesterna utfördes hos Dansk brandtekniskt institut där följande kring testerna kan läsas
Fire extinguishing test facility
In 1998, the experimental labs of DBI were used for a series of tests involving different types of fire extinguishing systems. These included tests on water mist systems, as well as fire extinguishing systems using inert gasses.

The experimental facility now meets the international IMO requirements for testing extinguishing systems in ship's engine rooms. This is why it was possible in 1998 to carry out a considerable number of tests according to the IMO procedures.

Additionally, a series of tests have been performed with inert gas systems, in connection with extinguishing fire in different materials such as textiles, shoes, wood etc.

For IBM, DBI tested a water mist system for a computer room. For these particular tests, an experimental room simulating a computer room, with a raised floor, computers, printers, tape stations and other equipment, was erected. A long series of tests showed that the water mist system could indeed extinguish fires in computer rooms without damaging the electronics.


Vi har även utfört tester i USA hos FM Global, där resultatet av testerna har blivit en teststandard för datorhallar. För att ladda hem teststandarden för vattendimma "Water mist systems" vilken är nr 5560 så gå in på länken och skrolla er ner till aktuell nr 5560.

Vid brandtesterna utfördes förutom en evaluering av släckeffekten även specifika mätningar på saltsyrenivåer vid brand i kablage. Brandtestet var uppdelat dels på en fribrinnande del där man mätte saltsyrenivåerna utan att något släcksystem var aktiverat för att få en referens. Sen utfördes testerna igen och denna gång med röktvättsystem aktiverat. branden släcktes inom någon minut och saltsyrenivåerna var knappt mätbara.



Kurvan som syns i bilden visar saltsyre nivåerna under det fribrinnande försöket och om man är riktigt skarp i synen kan man urskilja kurvan när röktvättsystem var aktiverat det ligger som en rak linje i botten eftersom det knappt var mätbara nivåer med det aktiverat.

Så för att sammanfatta ovanstående så är vattendimma det enda som kan tvätta ur och späda ut de skadliga kloriderna i röken. Ett gassläcksystem har inte någon förmåga för detta.
Ofta tror jag att missuppfattningen finns eftersom det finns leverantörer som refererar till en teststandard för datorhallar som heter EN 1047:2. Den används egentligen marknadsföringen av s.k. säkra datorhallar eller datorkabinett och kraven i den är bl.a. att väggarna i datorhallen skall stå imot brand i 120minuter och den relativa luftfuktigheten får då inte överstiga 85% och temperaturen får ej öka mer än 50grader. t
Testen utförs så att väggarna upphettas till ca 1100 grader och därefter mäts temperatur höjningen på andra sidan väggen och den relativa luftfuktigheten. Standarden har tagits fram för att se att ett rum kan stå emot denna belastning utifrån och inte inne i datorhallen. För om du råkar ha ca 1100 grader i datorhallen så behöver du nog inte oroa dig så mycket om det skulle finns lite saltsyra på din utrustningen eftersom den vid det laget redan smält. Standarden har inget brandbekämpningssystem att göra.

Vad gäller sanering så är den minimal efter en aktivering av vattendimma. Efter några timmar har klimatanläggningarna ventilerat ur lokalerna och allt är återställt som det var innan branden. Jag pratar då i och för sig enbart om våra system som vi tog fram tillsammans med IBM och som är speciellt utvecklade för datorhallar. Vattnet som används är avjoniserat och det är samma typ av vatten som används för sanering av rökskadad elektronik. Företag som Arepa och OCAB är expeter på brandskadad elektronik och blir ofta inkallade efter incedent för att bedömma skadorna och åtgärderna som eventuellt behövs. Vi har haft incidenter där Arepa har kommit på plats och inte kunnat mäta några kloridhalter alls efter aktivering så där finns en referens om man vill prata med en opartisk källa.

Så saneringskostnaden är minimal och även återladdningskostnaden för släcksystemet är låg.

Jag hoppas att detta inlägg reder ut de missuppfattningar som tyvärr spridits under de gångna åren.

söndag 16 september 2007

Vattendimma och regelverk

En ständigt återkommande synpunkt från konsulter, besiktningskår, kunder, räddningstjänst m.m. är att det inte finns ett regelverk för vattendimma. Jag skall försöka bringa ljus kring detta. Det är inte helt självklart vad som gäller och hur skall man som kund kunna lita på att entreprenören inte försöker att blåsa en med ett certifikat som kankse inte är accepterat från försäkringsbolag, brandkonsulter, räddningstjänst, kommun etc.

Jag känner på mig att det kommer bli ganska många inlägg kring detta för att försöka sprida den information kring detta som finns tillgänglig.

Först vill jag påpeka att det finns ett regelverk för vattendimma och det är det amerikanska NFPA 750. Länken ger tillgång till en web publicerad upplaga av NFPA 750:2006 vilket gör att man kan gå in och läsa men ej ladda hem utan kostnad, självklar kan man beställa den tryckta versionen, men det här är en snik variant för att få tillgång till regelverket. Regelverket är inte en kokbok för hur man skall designa ett brandbekämpningssystem med vattendimma eftersom det finns flera teknologier för hur man designar ett vattendim brandbekämpningssystem.
För att nämna några så kan följande beaktas:

Vattendimma klassas in i tre olika kategorier beroende på vilket tryck som används. Ju högre tryck ju finare vattendimma, och detta ger specifika bandbekämpningsegenskaper.
Sen finns olika sätt att framställa vattendimman, vissa system innehåller addetiv som inertagaser nitrogen, pulserande system etc.

Så en stor skillnad från NFPA 13 "sprinklerreglerna" ,som kan ses som en kokbok med olika recept beroende av riskklass, är att för att kunna verifiera att systemet är ekvivalent med ett sprinklersystem skall vattendim systemet bevisa ekvivalensen i fullskaliga brandtester. I dagsläget är det Factory Mutual och VdS som är de brandinstitut som tagit fram brandtestprogram för detta. Detta gäller för landbaserad släcksystem. IMO är de som tagit fram brandtester för marina applikationer.

Det finns ett utkast till Europeisk standard vilket är under remissrunda, EN 14972 men i dagsläget är den ej klubbad.

A review of watermist fire suppression systems- fundamental studies

För att vidga vår horisont och titta utanför den svenska ankdammen så finns denna kunskapssamanställning att hämta hem.

"A review of watermist fire suppression systems- fundamental studies"

Rapporten är skriven av Zhigang Liu och Andrew K. Kim Fire risk managment program, Institute for research in construction, national research council Canada

Vid inhämtandet av information till rapporten spårade de forskningen om vattendimma tillbaka till 1950-talet. Mycket forskning utfördes fram till 1970-talet men eftersom Halon 1301 och 1211 introducerades på marknaden under samma tid så avstannade forskningen. Detta på grund av att Halon anses som det mest effektiva kemiska brandbekämpningssystem som någonsin utvecklats. När så man enades om att Halon skulle förbjudas i och med Kyoto protokollet så har forskningen satt ny fart och det med besked.

En studie från 1996 visade att över 50 institutioner runt om i världen var involverade i utveckling och forskning kring brandbekämpning med vattendimma.

Så våra belackare som hävdar att detta är en ny teknologi skall nog läsa på sin läxa.

Rapporten bekriver brandbekämpningsmekanismerna ingående. Samtidigt sammafattar den väl den forskning som bedrivits och presenterar de olika resultat som forskare i över femtio år har kommit fram till. Intressant är att de nyligen har jämfört ett högtycks vattendim system med ett lågtrycks "twin fluid" system i fulskaliga brandtester och där visade det sig att högtryckssystemet klarade av att släcka bränder som lågtryckssystemet inte klarade av. Lågtryckssystemet var även mycket känsligare för skillnader i ventilationsförhållandena.

Det finns även en sammanfattning om datorbaserade amodulerings program och hur långt man kommit när det gäller framtagandet av datormodulering för brandbekämpningssystem med vattendimma.

Släcksystem med vattendimma SP´s kunskapssammanställning

Den första träffen när man googlar vattendimma är en sammanfattning om ett BRANDFORSK projekt. Det bekriver en kunskapsammanställning angående vattendimma som brandbekämpningssystem.

Där kan man läsa
De senaste årens utveckling visar att vattendimma har potential att ersätta eller vara ett alternativ till traditionella släckytem. Det finns goda möjligheter för andra typer av brandrisker, där det kanske inte finns några bra alternativa lösningar. Vatten har många fördelar, det är billigt, inte toxiskt och utgör ingen fara för den yttre miljön.


Rapporten SP-Rapport 2001:26"Släcksystem med vattendimma - en kunskapsammanställning. BRANDFORSK-projekt 509-991" är en bra rapport som är en litteraturstudie kring den forskning och testning som utförts under 90-talet. Målsättningen med rapporten var att inkludera följande delar:

- Översikt av befintlig teknik och bekrivning av olika typer av system.
- Beskrivning av släckmekanismer, droppstorlekfördelning, hälsoaspekter, mm.
- Redovisa erfarenheter från varierande förök för olika typer av tillämpningar,
t.ex. låg- och normal riskklass, makinrum, brandfarlig vara, elektronik.
- Redovisa erfarenheter från förök med "okonventionella" system, användning av
tillsatsmedel, inblandning av inertgaer, etc.
- Översikt av vedertagna provningsmetoder och intallationsstandarder.

Detta är en bra grund eftersom den är skriven på svenska. Utvecklingen har fortatt under 2000-talet därför kan den enbart ses som grund och det finns aktuellare kunskapsammantällningar dock inte på svenska.

Fördelarna med vattendimma som gruppen kom fram till är

1. Vatten i sig är ett billigt släckmedel vilket bidrar till att kostnaden för system med vattendimma kan hållas låg.

2. Vatten är inte toxiskt och utgör ingen fara för den yytre miljön.

3. System med vattendimma har visat sig kunna dämpa eller släcka pool- och spraybränder i brandfarlig vara.

4. Vattenflödet är ofta betydligt lägre jämfört med traditionell sprinklerteknik. Det medför lägre risk för vattenskador. Inga toxiska eller korrosiva sönderdelningsprodukter bildas vid släckning.

5. Under vissa betingelser uppför sig systemen likt ett gassläcksystem ("total flooding"). Till skillnad från gassläcksystem kyller vattendimma både omgivande luft och den utrustning som skyddas.

6. Systemen kan aktiveras i ett tidigt skede av ett brandförlopp, t.ex. med hjälp av rökdetektorer.

7. Vattendimma har en låg elektrisk konduktivitet (förutsatt att avjoniserat vatten används).

8. Det finns möjlighet att använda vattendimma för att inertera eller dämpa explosiva förlopp.


Läs denna rapport som ett första steg.

lördag 15 september 2007

Vattendimma en blöt fläck på kartan

Vad vet vi om vattendimma som brandbekämningssystem. I Sverige är kunskapen väldigt begränsad. För att reda ut alla begrepp är det väl lika bra att ta reda på vad som finns publicerat om detta på webben. En fösta sökning i google på ordet vattendimma ger 17.300 träffar och om man söker på water mist blir resultatet 2.530.000 träffar.

Det finns tydligen ganska mycket är sätta sig in i.

Jag tänkte samla information på den här bloggen dels för att för min del få mer kunskap eftersom jag själv jobbar som säljare på Marioff, världsledande företag med vattendimma för brandbekämpning, samtidigt vill jag kunna dela med mig av vad jag hittar.

Så välkommen med på resan
Välkommen in i dimman.