IMO Circ. 913 Lokalt brandskydd med vattendimma

Kan man använda typgodkända local application (punktskydd) för skydd av industriella brandrisker?

Både ja och nej

Local application brandskydd skiljer sig kraftigt på land och till sjöss. Local application menas med ett punktskydd, ett specifik brandrisk i en lokal skyddas och inte hela lokalen. På fartyg t.ex. en del av maskinrummet och på land t.ex. ett kallvalsverk.

Varför skiljer det sig och hur?

Om man läser "IMO Circ. 913 Guidelines" så står det

General

Fixed water-based local application fire-fighting systems should provide localized fire suppression
in areas, as specified in SOLAS regulation II-2/7.7 for category A machinery spaces, without the necessity
of engine shut-down, personnel evacuation, shutting down of forced ventilation fans or the sealing of the
space.

Principal requirements for the system

The system should be available for immediate use and capable of continuously supplying
water-based medium for at least 20 minutes in order to suppress or extinguish the fire and to prepare for
the discharge of the main fixed fire-extinguishing system within that period of time.

Systemet skall med andra ord vara ett system som möjliggör att det skall kunna aktiveras omedelbart för att möjliggöra en säker evakuering av personal, vinna tid för att stänga av ventilation m.m.
Efter att personalen är utrymd och övriga åtgärder är utförda så aktiveras huvudsläcksystemet. Ett "Local application fire fighting system" är bara ett förstainsats system och måste alltid ha ett huvudsläcksystem, se IMO Circ. 1165 installerat också. Det finns inget krav på att systemet skall släcka en brand utan enbart kontrollera branden så att den inte kan utvecklas till en storbrand.

Nedan är motsvarande stycken från IMO Circ. 1165

General

1 Water-based fire-extinguishing systems for use in machinery spaces of category A and cargo
pump-rooms equivalent to fire-extinguishing systems required by SOLAS regulation II-2/10 and
chapter 5 of the FSS Code should prove that they have the same reliability which has been identified
as significant for the performance of fixed pressure water-spraying systems approved under the
requirements of SOLAS regulation II-2/10 and chapter 5 of the FSS Code. In addition, the system
should be shown by test to have the capability of extinguishing a variety of fires that can occur in a
ship's engine-room.

Principal requirements for the system

11 The system should be capable of fire extinction, and tested to the satisfaction of the
Administration in accordance with appendix B to these Guidelines.

Systemet skall med andra ord släcka en brand i utrymmet.

Ett Local application system för landbaserad installation är, ett till definition, släcksystemet och har således högre krav gällande allt från, brandbekämpningsförmåga (släcksystem), krav på vattenkälla, krav på redundans av pumpenheter etc.

För mer information kan Ni läsa mitt föregånde blogginlägg.

Idagsläget är detta inte alltid klar för kunderna eller brandkonsulterna. Detta medför att vissa kunder installerar ett system med vattendimma i tron om att det skall släcka en brand men får i verkligheten något helt annat. För att få reda på att man inte köper grisen i säcken så är ett förslag att alltid att få se typgodkännandet för systemet för i det står vilket typ av system det är och framför allt alla installationsparametrar såsom vilken volym systemet är godkännt för, vilka maximala höjder som det kan installeras i etc.

Om du inte får typgodkännandet när du frågar efter det så är det dags att dra öronen åt sig och verkligen överväga om det föreslagna systemet är rätt att köpa.

I värsta fall kan systemet visa sig vid det verkliga behovet, BRAND, inte kunna hantera branden med stora materiella skador eller i värsta fall personskador som följd. I dagens webb baserade värld finns informationen på nätet så det börjar bli lättare att genomskåda oseriösa entreprenörer.

För vem vill köpa ett "hittepå system" och stå med svarte petter kvar på hand när det är dags att stå till svars för sitt inköp efter en brandincident?

Varning för oseriösa vattendimsystem.

I dag fick jag ytterligare ett belägg för att denna blogg är viktig.

Jag har vid ett flertal tillfällen argumenterar med kunder, brandkonsulter, besiktingsmän, försäkringsmän med flera angående hur skall man kunna verifiera ett brandbekämpningssystem med vattendimma.

Hur skall en kund veta att det system som han köper verkligen fungerar?

Hur skall en brandkonsult kunna specifiera ett vattendimsystem?

Hur skall besiktningsmännen granska och godkänna ett system?

Hur skall försäkringsbolaget veta att de system som installeras hos kunden är rätt dimensionerat så att den förväntade skadan kan bedömmas?

Tidigare så var svaret INSTITUTIONEN.

Traditionellt har institutionen haft som roll att förenkla. Starka och stabila institutioner inordnar vår frihet. Det minskar osäkerheten. Vi är fria, men inom de prydliga ramar institutionerna satt upp. Institutionerna skapar strukturer för stabilitet och förutsägbarhet. Institutionerna fungerar som stabilisatorer, de är gråtonerna som dämpar de klara färgerna.
Regelverken skapas av institutionerna och i vår värld, BRANDVÄRLDEN, tidigare så hette kokboken RUS, nu SBF.

Inledningsvis i förklaringen av normverksamheten kan läsas

Tekniska brandsskyddssystem är oftast beroende av många faktorer för att uppnå önskad effekt. Det är inte bara de ingående komponenterna som är viktiga, utan även val av produkttyp, antal, installation m.m.
För att öka förutsättningarna för god kvalitet på systemets funktion har Svenska Brandförsvarföreningen, SBF, tagit fram olika normer och regler som beskriver detta.

Gällande brandtekniskasystem med vattendimma finns olika regelverk, dock inget SBF regelverk vilket orsakar förvirring och möjligör att system av varierande kvalitet installeras runt om i Sverige.

Regelverken kan generaliseras till marina eller landbaserade. De som skriver det marina regelverket IMO tar givetvis fram brandtester som är relevanta för marina applikationer. Hänsyn tas till vilka brandrisker som finns, vilka bränslen är det som kan vara aktuella vid en brand, vilken skada kan man acceptera, vilka volymer är det tänkt att skydda etc. De landbaserade regelverkena tar givetvis de landbaserade förutsättningarna som ståndpunkt. H.Z. HU; Richard P. Ferron och Paul H Dobson från FM Global skriver en bra rapport om detta i "Evaluation Water Mist Systems - Clash of the Test Protocols". De tre herrana kommer från tre avdelningar på Fm Global, research, approvals och insurance. Rapporten beskriver olikheterna och komplexiteten av godkännanden. Till en början beskriver de kostnaden för testning och godkännande av vattendimsystem. Enligt författarna uppstiger den ofta till ca 1.000.000 EUR enbart för en applikation. I godkännandet står vad som gäller för det unika systemet såsom; vilken maximal volym, maximal takhöjd, eventuella tillsatser etc som systemet är godkännt för. Eftersom godkännandet med sina tester är så kostsamt så finns det fall där företag installerar system enligt ett godkännande som i verkligheten överskrids på en eller flera punkter.
Problemet som då uppstår är att systemet, den dag det verkligen behövs, kanske inte klarar av att släcka branden.

För branchen är detta mycket farligt eftersom detta kan skada förtroendet för vattendimma. Än värre är de för de kunder där systemet är installerat, vilka kan få stora materiella skador eller i värsta fall leda till dödsfall pga att systemet sålts in som något som det inte är.

Hur skall vi kunna se till att de system som installeras hålls inom den nya INSTITUTIONEN (Godkända vattendimsystem)?

Mitt förslag är ökad kunskap om vattendimma, detta för att ge kunder, brandkonsulter, besiktningsmän, etc möjlighet att avgöra om systemen är lämpliga för installation eller inte.

Jag kommer arbeta ännu hårdare för att samla denna kunskap på denna blogg och fortsättningsvis fortfarande använda mig i huvudsak av information från andra parter än Marioff. Detta för att ge opartisk information.
Däremot så besitter vi otroligt mycket kunskap eftersom vi är världsledande och har utfört över 5.000 brandtester på tredjepartsinstitut, varit med i framtagandet av IMO och NFPA750 regelverket, den informationen delger vi Er självklart också men då vid en personlig träff eller kontakt.

Som tur är så lever vi i en digitaliserad värld och otroligt mycket material finns att hitta elektoniskt på nätet, det gäller bara att veta var man skall leta. Fråga bara entreprenören vilket godkännande som ligger till grund för installationen så kan ni hämta ner godkännandet och se att det verkligen håller sig inom de ramar som är aktuella för risken som skall skyddas eller ta genvägen genom mig!

Röktvättsförmåga hos vattendimma

Ett vanligt argument hos många entreprenörer är att vattendimma kan tvätta rök. Genom att installera ett brandbekämpningssystem med vattendima förbättras sikten vilket underlättar en evakuering av människor, det korrisiva ämnen i rökgaserna tas bort så att elektronik etc inte skadas och röktvättsförmågan gör även att gifter vilka producerats av branden tvättas bort. Mycket av detta stämmmer men det finns många faktorer som påverkar förmågan för detta.

T.ex. vad är det som brinner, är det i ett stort öppet utrymme eller är det ett litet slutet utrymme, hur hög är temperaturen i utrymmet, vilken höjd är det etc.

Gällande borttvättning av gifter såsom CO, CO2 etc skall tas försiktigt och behöver en noggrannare analys för det specialla fallet.

Myten om röktvättsegenskaperna kommer från att röktvättssystem med vattendimma används inom industrin för att rena avaserna från industriprocesserna. Dessa system installeras i skorstenarna där man leder röken genom vattendimma vilken tar bort sot och gifterna i röken. Skillnaden här är att det är ett slutet system och alla röken renas genom vattendimman i skorsten. Vid en brand så sprider sig röken fritt i lokalerna så all rök kommer inte att fångas in av vattendimman.
Det finns även röktvättsystem inom kärnkraftsindustrin där men har speciella partikelfilter för att rena all ventilation så att ingen radoaktivitet skall kunna läcka ut. Vid brand skulle dessa filter snabbt sätta igen av soten och därför passerar luften först genom vattendimma för att ta bort sot innan luften passerar partikelfiltren.

J.R. Mawhinney på Hughes Associates, Inc, USA har skrivit en rapport som berör frågan. "A Critical Discussion of Claims of Smoke Scrubbing by Water Mist"

Hans rekommendationer att är man skall vara observant mot påståendena eftersom de i vissa fall stämmer men det går inte att generalisera. Han skriver också ingående om HI-FOG systemen för datorhallar vilka bygger på röktvättsfuntionen hos röktvätten hos industrin och kärnkraften beskrivna ovan.

Experiments conducted at VTT in Finland have confirmed almost 100 percent removal of soluble gases such as HCL from the smoke that enters the tubing.

Skriver Mawhinney och refererar till testerna vi utfört hos VTT "smoke scrubbing in a computer room"

Denna rapport ger också en klar förklaring till varför man skall använda röktvätt och släcksystem av vattendimma i datorhallar.

In a computer room fire, the flames and heat directly damage the immediate neighborhood of
the ignition point. However, far more serious and widespread damages may he caused by non-
thermal damage, especially by the corrosive smoke spreading all over the space: in fact, the
smoke damage may paralyze a whole system of electronic data processing equipment. The
damage caused by smoke may appear with a delay and hence they form an insidious danger to the
operation of whole computer suites, telephone switch rooms, and the like.
The plastics applied in computer rooms with varying degrees of fire retardancy create a potential
for high concentrations of smoke at an early, smoldering stage of a fire. At present, most of the
cables in a computer room type facility are insulated with PVC, which generates a considerable
fraction (up to 58 % of weight, depending on the actual composition) of HCI when undergoing
combustion. Decomposition of PVC starts at 200 - 300 "C. HCI is the most dangerous com-
pound in the smoke spreading around the fire area. although deposition of even non-corrosive
soot may be harmful in causing short circuits.
If the chloride contamination on the surface of a circuit card is over I O pg/cm2, the electronics
need to be cleaned [ I ] which may be an extremely expensive and time-consuming process if the
damage is widespread. An upper limit for successful reconditioning has been found to be about
100 pg/cm2. In real telephone central office fires involving PVC-based cables, contamination
levels in the range of about 5 to 900 pg/cm' have been observed.
All the computer room fire protection systems known today are systems that do not attack the
smoke problem in any way. Halon or other gas systems effectively extinguish the fires-
provided that the room is sufficiently gas-tight-but they may, in fact, even worsen the smoke
problem. All the smoke remains in the room, and the smoke together with dust is effectively
distributed throughout the space.

Sammanfattningsvis kan man inte generellt säga att vattendimma kan ta bort alla faror med röken uten det finns flera faktorer som måste vägas in.
Det som man dock alltid kan utgå från är att sot från branden tvättas ner av vattendimma detta kan lätt bevisas genom att bevittna en brandtest och se all den sotmängd som följer med lakvattnet och om man skall skydda en datorhall så skall man använda sig av HI-FOG datorhallssystem om man vill vara säker på att systemet skall kunna släcka branden tvätta bort sot och saltsyra.

Brandsläcksystem med vattendimma för datorhallar

Vatten i min datorhall!

Är Du inte riktigt riktig i huvudet, är mångas första reaktion när man kommer med förslaget att brandskydda datorhallen med vattendimma som släcksystem.
Många myter och missuppfattningar finnns.
För att svara på en missuppfattning som jag fick idag gällande att det bildas saltsyra om man använder vattendimma som släcksystem i en datorhall och att saneringskostnaden blir hög därav kommer här information kring de tester som finns gällande detta. Jag har valt att använda information från tredje part för att det inte skall vara partiskt.

Om man går in i SP´s rapport 2001:26 "Släcksystem med vattendimma - en kunskapssammanställning" så kan man läsa om olika försök som gjort med vattendimma för olika applikationer. På sidan 62 finns en sammanställning kring våra system för datorhallar. Där kan läsas

Marioff Corporation OY i Finland har utvecklat ett system som både tvättar rökgaser och släcker bränder i datorhallar. Vid brand i PVC, som är ett vanligt isolermaterial för elkablar, bildas väteklorid, HCL, vilket är starkt korrosivt. Om koncentrationen av kloridjoner på ett kretskort överstiger 10mikrogram/cm2 krävs sanering. Den övre gränsen där sanering är möjlig ligger omkring 100mikrogram/cm2......

Det är med andra ord materialet som brinner och inte vattendimman som orsakar saltsyran. Vidare i sammanställningen beskrivs funktionen kring röktvätt och släck systemet som vi tagit fram. Brandtesterna utfördes hos Dansk brandtekniskt institut där följande kring testerna kan läsas

Fire extinguishing test facility
In 1998, the experimental labs of DBI were used for a series of tests involving different types of fire extinguishing systems. These included tests on water mist systems, as well as fire extinguishing systems using inert gasses.

The experimental facility now meets the international IMO requirements for testing extinguishing systems in ship's engine rooms. This is why it was possible in 1998 to carry out a considerable number of tests according to the IMO procedures.

Additionally, a series of tests have been performed with inert gas systems, in connection with extinguishing fire in different materials such as textiles, shoes, wood etc.

For IBM, DBI tested a water mist system for a computer room. For these particular tests, an experimental room simulating a computer room, with a raised floor, computers, printers, tape stations and other equipment, was erected. A long series of tests showed that the water mist system could indeed extinguish fires in computer rooms without damaging the electronics.

Vi har även utfört tester i USA hos FM Global, där resultatet av testerna har blivit en teststandard för datorhallar. För att ladda hem teststandarden för vattendimma "Water mist systems" vilken är nr 5560 så gå in på länken och skrolla er ner till aktuell nr 5560.

Vid brandtesterna utfördes förutom en evaluering av släckeffekten även specifika mätningar på saltsyrenivåer vid brand i kablage. Brandtestet var uppdelat dels på en fribrinnande del där man mätte saltsyrenivåerna utan att något släcksystem var aktiverat för att få en referens. Sen utfördes testerna igen och denna gång med röktvättsystem aktiverat. branden släcktes inom någon minut och saltsyrenivåerna var knappt mätbara.



Kurvan som syns i bilden visar saltsyre nivåerna under det fribrinnande försöket och om man är riktigt skarp i synen kan man urskilja kurvan när röktvättsystem var aktiverat det ligger som en rak linje i botten eftersom det knappt var mätbara nivåer med det aktiverat.

Så för att sammanfatta ovanstående så är vattendimma det enda som kan tvätta ur och späda ut de skadliga kloriderna i röken. Ett gassläcksystem har inte någon förmåga för detta.
Ofta tror jag att missuppfattningen finns eftersom det finns leverantörer som refererar till en teststandard för datorhallar som heter EN 1047:2. Den används egentligen marknadsföringen av s.k. säkra datorhallar eller datorkabinett och kraven i den är bl.a. att väggarna i datorhallen skall stå imot brand i 120minuter och den relativa luftfuktigheten får då inte överstiga 85% och temperaturen får ej öka mer än 50grader. t
Testen utförs så att väggarna upphettas till ca 1100 grader och därefter mäts temperatur höjningen på andra sidan väggen och den relativa luftfuktigheten. Standarden har tagits fram för att se att ett rum kan stå emot denna belastning utifrån och inte inne i datorhallen. För om du råkar ha ca 1100 grader i datorhallen så behöver du nog inte oroa dig så mycket om det skulle finns lite saltsyra på din utrustningen eftersom den vid det laget redan smält. Standarden har inget brandbekämpningssystem att göra.

Vad gäller sanering så är den minimal efter en aktivering av vattendimma. Efter några timmar har klimatanläggningarna ventilerat ur lokalerna och allt är återställt som det var innan branden. Jag pratar då i och för sig enbart om våra system som vi tog fram tillsammans med IBM och som är speciellt utvecklade för datorhallar. Vattnet som används är avjoniserat och det är samma typ av vatten som används för sanering av rökskadad elektronik. Företag som Arepa och OCAB är expeter på brandskadad elektronik och blir ofta inkallade efter incedent för att bedömma skadorna och åtgärderna som eventuellt behövs. Vi har haft incidenter där Arepa har kommit på plats och inte kunnat mäta några kloridhalter alls efter aktivering så där finns en referens om man vill prata med en opartisk källa.

Så saneringskostnaden är minimal och även återladdningskostnaden för släcksystemet är låg.

Jag hoppas att detta inlägg reder ut de missuppfattningar som tyvärr spridits under de gångna åren.

Vattendimma och regelverk

En ständigt återkommande synpunkt från konsulter, besiktningskår, kunder, räddningstjänst m.m. är att det inte finns ett regelverk för vattendimma. Jag skall försöka bringa ljus kring detta. Det är inte helt självklart vad som gäller och hur skall man som kund kunna lita på att entreprenören inte försöker att blåsa en med ett certifikat som kankse inte är accepterat från försäkringsbolag, brandkonsulter, räddningstjänst, kommun etc.

Jag känner på mig att det kommer bli ganska många inlägg kring detta för att försöka sprida den information kring detta som finns tillgänglig.

Först vill jag påpeka att det finns ett regelverk för vattendimma och det är det amerikanska NFPA 750. Länken ger tillgång till en web publicerad upplaga av NFPA 750:2006 vilket gör att man kan gå in och läsa men ej ladda hem utan kostnad, självklar kan man beställa den tryckta versionen, men det här är en snik variant för att få tillgång till regelverket. Regelverket är inte en kokbok för hur man skall designa ett brandbekämpningssystem med vattendimma eftersom det finns flera teknologier för hur man designar ett vattendim brandbekämpningssystem.
För att nämna några så kan följande beaktas:

Vattendimma klassas in i tre olika kategorier beroende på vilket tryck som används. Ju högre tryck ju finare vattendimma, och detta ger specifika bandbekämpningsegenskaper.
Sen finns olika sätt att framställa vattendimman, vissa system innehåller addetiv som inertagaser nitrogen, pulserande system etc.

Så en stor skillnad från NFPA 13 "sprinklerreglerna" ,som kan ses som en kokbok med olika recept beroende av riskklass, är att för att kunna verifiera att systemet är ekvivalent med ett sprinklersystem skall vattendim systemet bevisa ekvivalensen i fullskaliga brandtester. I dagsläget är det Factory Mutual och VdS som är de brandinstitut som tagit fram brandtestprogram för detta. Detta gäller för landbaserad släcksystem. IMO är de som tagit fram brandtester för marina applikationer.

Det finns ett utkast till Europeisk standard vilket är under remissrunda, EN 14972 men i dagsläget är den ej klubbad.

A review of watermist fire suppression systems- fundamental studies

För att vidga vår horisont och titta utanför den svenska ankdammen så finns denna kunskapssamanställning att hämta hem.

"A review of watermist fire suppression systems- fundamental studies"

Rapporten är skriven av Zhigang Liu och Andrew K. Kim Fire risk managment program, Institute for research in construction, national research council Canada

Vid inhämtandet av information till rapporten spårade de forskningen om vattendimma tillbaka till 1950-talet. Mycket forskning utfördes fram till 1970-talet men eftersom Halon 1301 och 1211 introducerades på marknaden under samma tid så avstannade forskningen. Detta på grund av att Halon anses som det mest effektiva kemiska brandbekämpningssystem som någonsin utvecklats. När så man enades om att Halon skulle förbjudas i och med Kyoto protokollet så har forskningen satt ny fart och det med besked.

En studie från 1996 visade att över 50 institutioner runt om i världen var involverade i utveckling och forskning kring brandbekämpning med vattendimma.

Så våra belackare som hävdar att detta är en ny teknologi skall nog läsa på sin läxa.

Rapporten bekriver brandbekämpningsmekanismerna ingående. Samtidigt sammafattar den väl den forskning som bedrivits och presenterar de olika resultat som forskare i över femtio år har kommit fram till. Intressant är att de nyligen har jämfört ett högtycks vattendim system med ett lågtrycks "twin fluid" system i fulskaliga brandtester och där visade det sig att högtryckssystemet klarade av att släcka bränder som lågtryckssystemet inte klarade av. Lågtryckssystemet var även mycket känsligare för skillnader i ventilationsförhållandena.

Det finns även en sammanfattning om datorbaserade amodulerings program och hur långt man kommit när det gäller framtagandet av datormodulering för brandbekämpningssystem med vattendimma.

Släcksystem med vattendimma SP´s kunskapssammanställning

Den första träffen när man googlar vattendimma är en sammanfattning om ett BRANDFORSK projekt. Det bekriver en kunskapsammanställning angående vattendimma som brandbekämpningssystem.

Där kan man läsa

De senaste årens utveckling visar att vattendimma har potential att ersätta eller vara ett alternativ till traditionella släckytem. Det finns goda möjligheter för andra typer av brandrisker, där det kanske inte finns några bra alternativa lösningar. Vatten har många fördelar, det är billigt, inte toxiskt och utgör ingen fara för den yttre miljön.

Rapporten SP-Rapport 2001:26"Släcksystem med vattendimma - en kunskapsammanställning. BRANDFORSK-projekt 509-991" är en bra rapport som är en litteraturstudie kring den forskning och testning som utförts under 90-talet. Målsättningen med rapporten var att inkludera följande delar:

- Översikt av befintlig teknik och bekrivning av olika typer av system.
- Beskrivning av släckmekanismer, droppstorlekfördelning, hälsoaspekter, mm.
- Redovisa erfarenheter från varierande förök för olika typer av tillämpningar,
t.ex. låg- och normal riskklass, makinrum, brandfarlig vara, elektronik.
- Redovisa erfarenheter från förök med "okonventionella" system, användning av
tillsatsmedel, inblandning av inertgaer, etc.
- Översikt av vedertagna provningsmetoder och intallationsstandarder.

Detta är en bra grund eftersom den är skriven på svenska. Utvecklingen har fortatt under 2000-talet därför kan den enbart ses som grund och det finns aktuellare kunskapsammantällningar dock inte på svenska.

Fördelarna med vattendimma som gruppen kom fram till är

1. Vatten i sig är ett billigt släckmedel vilket bidrar till att kostnaden för system med vattendimma kan hållas låg.

2. Vatten är inte toxiskt och utgör ingen fara för den yytre miljön.

3. System med vattendimma har visat sig kunna dämpa eller släcka pool- och spraybränder i brandfarlig vara.

4. Vattenflödet är ofta betydligt lägre jämfört med traditionell sprinklerteknik. Det medför lägre risk för vattenskador. Inga toxiska eller korrosiva sönderdelningsprodukter bildas vid släckning.

5. Under vissa betingelser uppför sig systemen likt ett gassläcksystem ("total flooding"). Till skillnad från gassläcksystem kyller vattendimma både omgivande luft och den utrustning som skyddas.

6. Systemen kan aktiveras i ett tidigt skede av ett brandförlopp, t.ex. med hjälp av rökdetektorer.

7. Vattendimma har en låg elektrisk konduktivitet (förutsatt att avjoniserat vatten används).

8. Det finns möjlighet att använda vattendimma för att inertera eller dämpa explosiva förlopp.

Läs denna rapport som ett första steg.

Vattendimma en blöt fläck på kartan

Vad vet vi om vattendimma som brandbekämningssystem. I Sverige är kunskapen väldigt begränsad. För att reda ut alla begrepp är det väl lika bra att ta reda på vad som finns publicerat om detta på webben. En fösta sökning i google på ordet vattendimma ger 17.300 träffar och om man söker på water mist blir resultatet 2.530.000 träffar.

Det finns tydligen ganska mycket är sätta sig in i.

Jag tänkte samla information på den här bloggen dels för att för min del få mer kunskap eftersom jag själv jobbar som säljare på Marioff, världsledande företag med vattendimma för brandbekämpning, samtidigt vill jag kunna dela med mig av vad jag hittar.

Så välkommen med på resan
Välkommen in i dimman.