fredag 7 augusti 2009

Sprinkler i vårdanläggningar, är det ett alternativ till utformning av brandskydd vid särskilt boende för personer med vårdbehov?

Alternativ utformning av brandskydd vid särskilt boende
för personer med vårdbehov
är en rapport där författaren har tittat på möjligheten att ersätta andra brandskyddsåtgärder genom att installera sprinkler.

Rapporten är finansierad av Briab - Brand & Riskingenjörerna AB

De åtgärder som rapporten fokuser kring är att utesluta

 Dörrstängare mellan boenderum och korridor
 Dörrstängare mellan dagrum och korridor samt
 Hela väggpartietmellan dagrum och korridor

Enligt de beräkningar och antaganden som är gjorda visar det sig att det kan vara ett mycket bra alternativ. Det skapar då också möjligheten att utforma boendet mer av karaktären lägenhet istället för vårdinrättning utan att försämra säkerheten för de boende.

Något som ökar värdigheten vid ett boende även fast man behöver särskild assistans i vardagen, antingen på grund av ålder eller eventuellt handikapp.

Sprinkler i sjukhus

Problematiken kring brandskydd i sjukhus rör framför allt utrymningssäkerhet. Hur kan man utrymma personer som behöver assistans för att tas sig ut till säkerheten vid händelse av brand.

För att fördjupa sig i detta så kan man läsa rapporten Tolerable Fire Risk Criteria
for Hospitals
.

Syftet med rapporten var att presentera ett mått på den säkerhetsnivå som samhället anser vara accepterad för sjukhus. Rapporten baserar sig på att förse en fiktiv sjukhusbyggnad med olika brandskyddslösningar.

Resultatet av studien är att dagens byggregler inte ger en tillräcklig personsäkerhet i sjukhus. Detta beror i huvudsak på att flertalet patienter inte kan utrymma utan vårdpersonalens hjälp.


Vid scenariot att sjukhuset är sprinklat och vid förutsättningen att sprinklersystemet fungerar vid brand så ökar säkerhetsnivån för patienterna med 67% om man jämför med nivån för att enbart uppfylla kraven BBR.

En annan studie där Emanuelle Patti, har gjort en jämförelse mellan sprinklat och osprinklat utförande av sjukhus visar att säkerheten ökar markant vid sprinklat utförande.

I Sammanfattningen av hans rapport Personskydd i vårdrum kan man läsa

Beräkningarna visar att vårdarunderstödd evakuering i osprinklade lokaler endast
kan fullbordas innan kritiska förhållanden inträffar i cirka 70% av de simulerade
scenarierna, för motsvarande scenarion i sprinklade lokaler var andelen 95%.
Det skall observeras att samtliga beräkningar grundas på förutsättningen att dörren
mellan brandrum och anslutande korridor är stängd.


I 30% av fallen så skulle man inte kunna utrymma alla patienter och det låter inte i mina öron som accepterbart.

Återigen visar det att om man sprinklar utrymmena så ökar möjligheten för säker utrymmning.

onsdag 5 augusti 2009

Osäkerhet vid dimensionering av fasta släcksystem med gasformiga släckmedel

Jag satt och läste rapporten Flamsläckning, med gasformiga släckmedel i Burner Cup under inverkan av extern värmestrålning.

Rapporten är skriven 1999 så den har tio år på nacken och därför är jag osäker på om det hänt något med dimensioneringskraven på fasta släckssystem med gasformiga släckmedel.
Rapporten har kommit till för att Amerikanska forskare har på senare år presenterat teoretiska modeller vilka visar att ett brinnande material som utsätts för extern värmestrålning kräver en högre släckmedelskoncentration för att släckas, jämfört med ett brinnande material utan extern värmestrålning. Huvudsyftet med elevarbetet har varit att undersöka validiteten hos dessa teorier och då främst att påvisa trender
hos ett antal gasformiga släckmedel som vid släckningsförsök påverkas av extern värmestrålning.

I Sammanfattningen av rapporten kan man läsa

Resultaten av detta projekt diskuteras av eleverna. Där framkommer det att dagens metod som används för att dimensionera släcksystem, där användande av resultat från Burner Cup- försök gånger en säkerhetsfaktor på 1,2 , kan ifrågasättas. Anledningen till att dagens dimensioneringsmetod ifrågasätts är de resultat som framkommit i denna rapport. Resultaten visar att det ibland krävs en säkerhetsfaktor på drygt 1,3-2,4 för att säkerställa släckning.


Det betyder ju att om det finns en extern värmekälla t.ex. en annan brandhärd så krävs mer släckmedel för att släcka branden. Då kan ju de personliga säkerhetsnivåerna överskridas.

Samtidigt så kan man utläsa att vid försök med de reaktiva gaserna så fick man vid vissa brandtester (de med metanol och plexiglas)andra oförklarliga fenomen som inte är särskillt trevlig läsning.

Halotron och FM 200 som bränsle
Den märkliga upptäckt som gjordes i samband med påföring av Halotron 2b och FM 200 har skapat frågetecken. Då dessa släckmedel påfördes brinnande metanol och plexiglas registrerade RHR- utrustningen en ökad effektutveckling. Denna effektutveckling var även okulärt märkbar då flamman ökade i längd och omfång. Effekten ökade ända fram till släckgränsen och var därmed dubblerad för Halotron 2b (bilaga D, E). Effektökningen för FM 200 visade sig vara ännu större (bilaga D, E). Det sker förmodligen en dissociation av de molekyler som har kolatomer, där kolatomerna frigörs och deltar i förbränningsprocessen. Det som var märkligt var att detta fenomen inte uppträde då heptan användes som bränsle. Kanske har detta sin förklaring i att heptan med sin gulaktiga flamma inte uppnår lika hög temperatur som metanol- och plexiglasflammorna. Det skall förresten vara osagt om plexiglasflamman har en högre temperatur än heptanflamman.
Ett släcksystem med Halotron 2b eller FM 200 som är underdimensionerat skulle kunna ge motsatt verkan än den önskade vid händelse av brand. Låt säga att släckmedlet inte klarar att släcka branden utan istället bidrar som bränsle, då kan man snabbt räkna ut att det förvärrar situationen. Det krävs förmodligen vidare forskning kring denna problematik.


Är det någon som vet om man har förändrat dimesnioneringskriterierna efter dessa upptäckter eller om någon har forskat vidare inom detta?

Revidering av provningsmetod för vattendimsystem

Dansk Brand- og Sikringsteknisk Institut har initierat en rapport vilken Anders Håkansson och Daniel Langenbach vid Lunds Tekniska Högskola skrivit.

Rapporten, Revidering av provningsmetod för vattendimsystem, är en del i arbetet med att få CEN/TS 14972:2008 att bli en EN standard vid nästa revision 2011.

Det som rapporten berör är hur man skall få testförfarandet för OH1 att bli mer repeterbart och reproducerbart.

Jag vill önska dessa herrar lycka till så att vi redan 2011 förhoppningsvis kommer ha en normitativ EN standard även för vattendimsystem.

Utrymmning av tunnelbanetåg

I Rapporten Utrymning av tunnelbanetåg från 1999 finns tre tunnelbanebränder beskrivna. Dels Branden i Zürich 1991, Baku 1995 och King´s Cross 1987. Det är väldigt övergripande om incidenterna men de beskriver svårigheterna med utrymmning i tunnelbanan.

Undersökning om fasta släcksystem i vägtunnlar

I rapporten Model Scale Tunnel Fire Tests Sprinkler Brandforskprojekt 406-021 kan man läsa en litteraturstudie som visar att det har funnits ett generellt motstånd mot användning av vattenbaserade släcksystem i tunnlar trots att de används med stor framgång i vägtunnlar i Japan. De argument som används mot användning av sprinkler i vägtunnlar bygger till stor del på försök som genomfördes 1965 med ett stort bensinbål i en relativt liten tunnel.
Att man har börjat diskutera användningen av vattendimma system i tunnlar i dag har i
huvudsak med att göra att det har inträffat stora brandolyckor i vägtunnlar och att
vattenmängden och vattendropparna är betydligt mindre jämfört med konventionella
sprinklersystem. Det finns också många företag som ser möjligheter att etablera sig på marknaden. Runehamar försöken som genomfördes 2003 är också en bidragande orsak
till det ökade intresset för vattenbaserade släcksystem i vägtunnlar.
Litteraturstudien visar att det finns ett antal fullskaliga experiment med sprinkler
genomförda men det finns inga systematiska försök där man har undersökt inverkan av
olika grundläggande parametrar så som lufthastighet, brandstorlek och kritiska
påföringshastigheter som krävs för att förhindra brandspridningen. Därför genomfördes
försök i modellskala där dessa parametrar undersöktes.

Själva försöken utfördes i modellskale för att öka förståelsen med sprinkler i samband med ventilationsförhållanden i tunnlar.

Runehamar försöken och fullskale brandtesterna vid San Pedro de Anes Test Tunnel facility

För att förstå Runehamar försöken så finns en sammanfattning av dessa i SP arbetsrapport 2004:33.

Det var vid dessa försök som "världsrekord" i uppmätt brandeffekt i tunnel sattes, över 200MW. Det motsvarar ungefär brandeffekten från en tankbilsbrand.

Det som påvisades i försöken var bl.a. att värmestrålningen från branden utgör problem och faror på flera sett. Dels så sätter det höga krav på det passiva skyddet för att klara av tunnelkonstruktionen i sig, temperaturer över 1200grader uppmättes ovanför brandcentrum och det gör att tunnel i sig kan skadas vilket kanleda till långa och kostsamma reperationsarbeten då tunneln inte kan användas. Detta gör också att man utsätter räddningspersonal för risker vid en släckningsinsats eftersom delar av taket kan ras in. Värmestrålningen från branden gör också att räddningstjänstens personal har svårt att komma nära branden utan speciell skyddsutrustning vilket försvårar släckningsinsatsen samt att det kan vara svårt att ens få vatten på branden överhuvudtaget. Mätningar och beräkningar 458meter nedströms branden visade också att oskyddade personer inte skulle överlevt någon av bränderna. Tiden tills någon förlorar medvetandet nedströms brand varierade mellan 2 - 6 minuter från det att röken nådde fram till den plats de befann sig.

Om ett rätt dimesionerat aktivt släcksystem installeras så ökar möjligheten dels att överleva en liknade brand men även så underlättar det räddningstjänstens möjlighet att göra en aktiv insats samtidigt som tunnelkonstruktionen skyddas eftersom värmen inte når samma kritiska nivåer.

Vid tester utförda vid San Pedro de Anes Test Tunnel facility i Spanien 2006, vilka bevittnades av Hughes Associates, Inc. utförde Marioff Corporation Oy fullskaliga brandtester vilka motsvarar brand i långtradare. Vid testerna visade man att värmeeffekterna effektivt reducerades av vattendimman.

En sammanfattning av en presentation hållen vid NFPA Suppression and Detection (SUP-DET) Technical Working Conference, Orlando, Florida, February 25-27, 2009 finns här.

Hela rapporten vilken dels behandlar CDF beräkningar av dessa bränder med resultaten från fullskale bränderna finns att läsa i COMPUTATIONAL FLUID DYNAMICS MODELLING OF WATER MIST SYSTEMS ON
LARGE HGV FIRES IN TUNNELS.
Jack R. Mawhinney, Senior Engineer, Hughes Associates, Inc.
Javier Trelles, PhD., Hughes Associates, Inc

tisdag 4 augusti 2009

Modell brandtester för brand i tågvagnar

När man designar ett släcksystem så är en viktig faktor att ta reda på hur stor den förvänta branden kan bli som man skall kontrolera, reducera eller släcka.

Även om brandbelastningen kan vara stor så kommer det ta tid innan branden är fullt utvecklad så även om en brand t.ex. kan bli 75MW stor så kan man kontrollera den med ett system som är designat mot en brand för t.ex. 35MW om man aktiverar det innan branden har hunnit utvecklats fullt.

Det är därför som man ofta pratar om den dimensionerande branden, i tunnelsäkerhetssammanhang så verkar den branden vara ca 35MW för närvarande.

För att titta på brandbelastningen i en tågvagn så utförde SP fem stycken brandtester i en modell skala 1:10. Detta ger ett underlag för beräkning av brandlaster som sen kan verifierias i fullskaliga brandtester, detta görs för att det är mycket billigare med modell försök än fullskaliga försök.

Rapporten Model Scale Railcar Fire Tests. BRANDFORSKPROJEKT 404-011 beskriver testerna.
Alla brandtester simulerade brand inne i tågvagnen och beroende på hur många fönster som var öppna under försöken så varierade brandbelastningen mellan 35,8MW - 46,8MW om man översätter värdena matematiskt till fullskaliga värden. Tiden för att uppnå dessa effekter varierade mellan 12 - 35,1 minuter.

I projektet så gjorde man även CFD beräkningar för att se vilken effekt ventilationssystemen har vid tunnelbränder med dessa förutsättningar och det kan man läsa mer om i rapporten Numerical simulation of a model scale tunnel fire test Brandforskprojekt 404-011

Vattendimma: Teori, Fysik och simulering

SP Rapport 2004:15 tillika BRANDFORSK projekt 514-021 är en kunskapssammanställning vilken på en detaljerad nivå beskiver teori och fysik kring vattendimma.

Den tidigare SP-Rapport 2001:26 Vattendimma en kunskapssammanställning var en mer lättförståelig rapport men den verkar inte finns tillgänglig längre utan det enda som jag hittar är den sammanfattning vilken jag länkt mot.

Vattensprays effektivitet vid pool och spraybränder

I rapporten SP report 2005:33 Measurement of the efficiency of a water spray system against diesel oil pool and spray fires står det beskrivet om brandtester med vattenspraysystem. Försöken gjordes med 5mm respektive 7,5mm påföringshastighet.

Själva rapportens syfte var att ta fram provningsmetoder och installationsanvisningar för vattenbaserad släcksystem i stora fartygsmaskinrum.

Det som är lite intressant är hur vattensparysystemen fungerade vid brandtesterna.

Hela sammanfattningen ser ut som följer

Sammanfattning
Projektets långsiktiga målsättning är att ta fram provningsmetoder och installationsanvisningar för vattenbaserade släcksystem i stora fartygsmaskinrum. I nuläget används oftast koldioxidsystem men koldioxidsystemens vara eller icke vara diskuteras mycket och många redare söker miljö- och personsäkra alternativ.
Statistik visar att en brand innebär höga skadekostnader. Ett vattenbaserat släcksystem har fördelen att det kan aktiveras i ett tidigt skede av brandförloppet och därmed minska skadorna.
Målsättningen med de försök som redovisas här har varit att utvärdera hur effektiviteten hos olika vattenspraysystem kan mätas. Därför genomfördes en serie försök där ett vattenspraysystem provades mot flera olika dieselpoolbränder respektive flera dieselspraybränder. Två vattenflöden användes. Antingen ett vattenflöde som motsvarade en vattentäthet om 5,0 mm/min eller 7,5 mm/min. Den förstnämnda vattentätheten stipuleras i kapitel 7 i den så kallade Fire Safety
Systems koden (tidigare i SOLAS II-2, regel 10) för fartygsmaskinrum.
Under försöken mättes brandeffekten med hjälp av den så kallade Industrikalorimetern. Dessutom användes annan typ av mätutrustning, såsom mätning av gastemperaturen ovanför brandkällan, värmestrålningen och ett nyutvecklat mätinstrument, en s.k. ”Pipe Thermometer”.
Utvärderingen visar att mätning av gastemperatur bäst korrelerar mot den uppmätta
brandeffekten.
Vad gäller systemens effektivitet kan man konstatera att det högre vattenflödet motsvarande 7,5 mm/min dämpar omedelbart poolbränderna (”fire suppression”), men släcker inte. Det lägre vattenflödet motsvarande 5,0 mm/min kontrollerar branden (”fire control”).
Denna trend går igen i alla poolbrandförsök. En annan slutsats var att reduktionen av
brandeffekten ökar med ökad diameter på baljan. Det kan tolkas så att inverkan av baljornas kanter fick mindre och mindre inverkan med ökande diameter.
En av spraybränderna släcktes, den minsta 1 MW branden vid 7,5 mm/min vattenflöde. För de högre brandeffekterna har inget av det två vattenflödena någon nämnvärd inverkan på branden, vilket kan sägas vara nästan typiskt för en spraybrand, antingen brinner de med full effekt eller så släcks de.


Det verkar med andra ord som att vattenspray inte är särskillt effektivt mot spraybränder.

I de brandtester enligt IMO 1165 som vi utfört för godkännadnen för fartygsmaskinrum upp till 3300m3 skall man släcka både poolbränder och även spraybränder. Spraybränderna har visat sig vara enkla att släcka med högtrycksvattendimma men det beror nog på att de små vattendropparna sugs in till basen av flamman och förångas och på så vis släcker de bränderna effektivt.

Det verkar som om att droppstorleken måste vara mindre än vid vattenspray för att vara effektivt vid denna typ av brand.

måndag 3 augusti 2009

lag sfs 2006:418 om säkerhet i vägtunnlar

Vad jag har hittat så är det följande lag SFS 2006:418 som berör säkerhet i vägtunnlar.

Det är 18 punkter som skall uppfyllas.

Säkerhetskrav
3 § En tunnel skall uppfylla föreskrivna säkerhetskrav i fråga om

1. antal tunnelrör och körfält,
2. tunnelgeometri,
3. utrymningsvägar och nödutgångar,
4. tillträde för räddningspersonal,
5. nödfickor,
6. dränering,
7. brandmotstånd,
8. belysning,
9. ventilation,
10. räddningsstationer,
11. vattenförsörjning,
12. vägmärken, skyltar och information,
13. övervakningssystem,
14. utrustning för stängning av tunneln,
15. kommunikationssystem,
16. strömförsörjning och elkretsar,
17. brandsäker utrustning, och
18. trafiken i tunneln.

För att fördjupa sig kring vad gäller kan man hitta mycket information i Vägverkets publikation 2004:124

Vad jag förstår så skall fasta släcksystem installeras om detta medför uppenbart ökad personsäkerhet i tunneln enligt genomförd riskanalys eller om det är en förutsättning för erforderlig bärförmåga vid brand.

I kapitel 4.5.5 Sprinkleranläggning kan man läsa

Vid utförande av eventuell sprinkleranläggning skall utformning av systemet utredas.
De råd och anvisningar som anges i NFPA 502, Standard for road tunnels, bridges and other limited access highways, Appendix D (National fire protection association) bör följas.

UPTUN vägledning för installation av sprinklersystem för vägtunnlar

Rapporten från UPTUN projektet kan du ladda ner här Engineering Guidance for
Water Based Fire Fighting Systems for the Protection of Tunnels and Subsurface Facilities

Svenska vägtunnlar kan bli bättre

Automatiskt sprinklersystem
Inrättandet av en automatisk sprinkleranläggning med vatten skulle förbättra säkerheten avsevärt även i svenska tunnlar. Sprinkler förhindrar och motverkar en snabb brandspridning i tunnelsystemet vid en utvecklad brand. Det hävdar Räddningstjänsten Storstockholms brandförsvar som tryckt på för sprinkler i samband med vägprojektet Norra länken.

Det finns bara en enda vägtunnel i hela Sverige, Klaratunneln, som är utrustad med sprinklersystem.
— Det blir ett förbättrat läge ur säkerhetssynpunkt. Vattnet hjälper till att begränsa branden, säger Stefan Jidling.

Enligt Vägverket har frågan diskuterats under flera år.
— Kanske är en förändring på gång. Men än så länge har kostnaden inte motiverat effekterna om man ser på till exempel hur ofta det brinner i en tunnel och hur bra sådana system har fungerat. Det behövs mer kunskap, säger Bernt Freiholtz på Vägverket.


Kan man läsa i artikeln Svenska vägtunnlar kan bli bättre

Eftersom Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar finns så hoppas jag att man även tittar på automatiska sprinklersystem som en skyddsinstallation tillsammans med det passiva brandskyddet.

A86 tunneln i Paris är ett exempel där man installerat HI-FOG sprinkler samt självklart även passiva skydd.

fredag 31 juli 2009

Tunnel fire presentation

Hittade en presentation om tunnelbrandskydd vilken tar upp fasta släcksystem.



Vet inget om han som håller föreläsningen än men han har både rätt i många av sina påståenden men även vissa påstående saknar fakta. Bl.a. det att vattnet från vattendimma enbart skulle blåsa bort pga ventilationen. Jag vet inte vilken modell som han visar men det verkar som den modellen glömmer bort att vattendimma inte enbart förlitar sig på gravitationen. Vattendimma kompenserar den låga vikten på vattendropparna med en hög utgångshastighet vilket vid tester bla för eurotunneln visat att vattendimma har en förmåga att stå emot vind bättre än konventionell sprinkler.

Jag har skrivet ett tidgare inlägg om det som kan hitta här Brandskydd utomhus i vind, HI-FOG vs. Sprinkler

Branden i Fallotunneln och Eiksundstunneln

Följande länk går till SvD rapportering kring branden i Fallotunneln i Maj.

Branden i Eiksundstunneln kan man hitta här från Aftonbladet.

Tunnelsäkerhet är en politisk fråga

Följande artikel tunnelsäkerhet är en politisk fråga publicerade 2005 i ny teknik.

Följande citat tycker jag är intressant

I dag finns teknik för att åstadkomma en mycket hög brandsäkerhet. Men hur mycket får säkerhet kosta och vem är det som ska betala? Vi accepterar att cirka 600 människor omkommer varje år, några i taget, på våra vägar. Samhället har dock en låg tolerans för katastrofer med många döda vid ett och samma tillfälle. Tunnelsäkerhet är därför lika väl en politisk fråga, som en fråga om teknisk utveckling. Hur mycket är samhället berett att satsa på säkerheten i våra allmänna kommunikationsmedel?


Kommer det att behövas en katastrof innan vi ser ökade satsningar på säkerhetssystem i tunnelbanan?

Räddningsinsatser i tunnlar och undermarksanläggningar

Sitter och läser en förstudie från räddninsverket avseende läget i Norden av räddningsinsatser i undermarksanläggningar och tunnlar. Det är intressant att se vilka problem som räddninstjänsten ser med insatser i undermarksanläggningar. Bl.a. kan man läsa följande

Vid olyckor, främst bränder, i tunnlar hamnar raddningstjänsten i en
situation som är ovanlig och oerhört svAröverblickbar, där erfarenheterna är
bristfalliga. Brandförloppet som kan utveckla sig i dessa anläggningar
skiljer sig ifrån den "normala" brand som raddningstjänsten vanligen arbetar
med. Under arbetets gång har en rad problem vid raddningsinsatser i tunnlar
klargjorts. Följande uppradning är de direkta problem som raddningstjänsten
möter vid denna typ av olyckor:
- komplicerade objekt där en olyckan är mycket svåröverskådlig
- begränsade utrymningsmöjligheter och ibland mycket människor i
tunnlarna och anläggningarna
-ventilationsmöjligheter i anläggningen, kontroll av brandgaser och
brandgasers uppträdande ?
-raddningsinsatser kan medföra långa och komplicerade inträgningsvägar.
-svårt att bedöma risker för insatspersonal.
-kommunikationsmöjligheter för insatspersonal.
-tillgång till brandvatten i anläggningen.
-stabilitet och hållfasthet vid brandbelastning och släckförsök


Behovet som man kom fram till i studien var bland annat att man vill se hur man kan använd sig av kombinationen av sprinkler och ventilation vid utrymmning och brandsläckning.

En sammanställning av inträffade tunnelbränder kan läsas i räddningsinsatser i tunnlar

det visar sig att följande problem är någoat att ta ställning till vid insatser för att utrymma tunneln säkert och göra en släckinsats

- det tog i många fall över 30 minuter att starta släckningsarbetet
- det var långa sträckor där hela tvärsnittet på tunneln var rökfyllt
- siktlängden var i det närmaste obefintlig i röken
- de hjälpsökande var i stort behova av information. De uppmärsammande inte utrymmningsskyltningen och förflyttade sig emot tunnelmynningarna. De uppfattade att personalen gav ett osäkert intryck.
- rökspridningen i tunnel verkade i de flesta fall endast gå åt ett håll, i de flesta fallen på grund av den naturliga ventilationen.


En annan intressant och skrämmande läsning finns i diskussions delen där man bl.a. kan läsa.

Tunnelbanan i Stockholm är ett exempel på ett tunnelsystem som är dåligt förberett för bränder, vilket medför att utrymmningsmöjligheterna och möjligheterna till räddningsinsatser är dåliga. Detta verkar till stor del kunna förklaras av att tunnelbanan idag "börjar få några år på nacken"


Jag vet inte om ovanstående fortfarande gäller men med tanke på de incidenter som varit på senare år så kanske det fortfarande finns något uns av sanningen i påståendena.

Som tur är så har utvecklingen av fasta släcksystem för undermarksanläggningar kommit långt sedan denna sammanställning. Se t.ex. tunnel fire protection eller tunnel safety testing

fredag 3 juli 2009

Dyr sprinkleraktivering

Lite rolig sommarläsning för Er som inte sett detta tidigare. Självklart så hände detta i det stora landet på andra sidan vattnet.

Se följande länk Busringning kostade hotell 380 000 kronor

Trevlig Sommar

fredag 15 maj 2009

Hur kan CO2 släcksystem vara tillåtet i ställverk?



När jag ser på klippet så undrar jag över hur man kan tillåta fasta CO2 släcksystem i dessa utrymmen. Om en olycka som denna inträffar och där en person först blir skadad och inte själv kan ta sig från rummet vad händer i nästa läge om CO2 släcksystemet aktiveras. Först så skapas en miljö som gör att man inte kan vistas där utan att ha andningsaggregat. Så för att rädda den skadade personen måste man först hitta ett andningsaggregat innan man kan gå in i utrymmet utan att skadas eller dö själv. Samtidigt om man har dörren öppen så kommer inte släcksystemet att fungera som det är tänkt eftersom gasen försvinner ut genom dörröppningen. Var den gasen sen tar vägen är nästa fråga, den kan skapa en skadlig/dödlig miljö på andra platser än vid ställverket.

Vattendimma har vid tester visat att man kan använda det vid högspänningsuitrustning utan att skapa en farlig miljö. Vid önskemål så kan jag visa några av testrapporterna som vi utfört.

Vattendimman är inte heller beroende av täta rum, vilket gör att den kommer att bekämpa branden även om en dörr lämnas öppen.

Vad jag förstår så får man inte heller ha automatiska dörrstängare på ställverk beroende på riskerna vid arbete i denna miljö vilket leder till att man inte kan garantera att släcksystemet fyller sin funktion om man har ett gassläcksystem installerat, oavsett om det är CO2 eller någon annan släckgas.

Som jag ser det så är vattendimma ett mycket bra alternativ för just ställverksskydd.

måndag 9 mars 2009

Brand i vindkraftverk

Är det någon som vet vad vi i Sverige har för krav på fasta släcksystem och brandskydd i vindkraftverk?

Det händer flera bränder i dessa vindsnurror se följande klipp från youtube som exempel.



Dessa klipp är på engelska istället om Ni har svårt att hänga med på Spanska ;-)

"Fire damage big windmill"

"windmill on fire"

Om Ni vet något skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail till mig på anders.ostmar@marioff.se

fredag 6 mars 2009

Brandskydd för turbiner

Hur skall man skydda en ångturbin eller gasturbin från brand?

Det finns massor av information på nätet om detta och nämnas kan artikeln "Steam Turbine Fire Protection will reduce Repair Costs" som är skriven av Don Drewry och Dominique P.E., från HSB Professional Loss Control. Vilken refererar till utredningen "Turbine Generator Fire Protection by Sprinkler Systems" vilken har samanställt brandtillbud mellan 1930 fram till 1983.

En annan bra artikel är "Highly Protected Risks in Power Generation" vilken är skriven av Steward Kidd på "Loss Prevention Consultancy Limited". Han går igenom alla tänkbara brandrisker som finns på ett kraftverk och hur man kan brandskydda dessa.

Mångas uppfattning om ett vattenbaserat släcksystem för att släcka olje- och elbränder är att detta inte är en bra kombination. I vissa fall så finns säkert sanning i detta speciellt då om man tänker på vattenspraysystemen som ofta använts. Dessa designas för enorma vattenmängder. Enligt NFPA 15 så är designkvantiteten t.ex. upp till 20.4 liter/minut/m2. Det blir väldigt mycket vatten och det vattnet kan självklart ställa till vissa problem.

Vad säger rapporten om brandskadehistoriken?

119 bränder finns rapporterade och av dessa uppstod 39st vid lagerhusen för turbinerna, 16st involverade smörjoljerör, 14st bränder brann i utrymmet under turbinen och 7st involverade tankarna för smörjoljor. Så nästan alla bränder involverar smörjolja.

De flesta ångturbinerna använder minerolja vilken om den sprayas på varma ytor självantänder. Efter antändning kan oljan fortsätta att pumpas ut vilket kan skapa en tredimensionell brand och branden fortsätter till de områden som oljan rinner till.

Hur ofta brinner det?

Nu brinner det inte så ofta i dessa anläggningar men konsekvenserna av en brand blir ofta väldigt stor både ekonomiskt och även avbrottsmässigt. I rapporten så har man kommit fram till att om man räknar med 30-år livslängd på en turbin så kommer en brand ske vart 200:e turbin år. Det ger att var 7:e turbin kommer att under sin livslängd brandhärjas.

Termisk chock och vattenskador

En för snabb avkylning av de varma delarna på turbinen kan förstöra denna. När det gäller vattenspray system så har man ofta försökt att skärma bort vattenpåföring från kritiska delar och även rikta sprayhuvudena för att undvika detta. När vi gjort brandtetsrena för FM Aprroval för gasturbiner så har ett av kriterierna som testats varit thermal stress och det har visat sig att vi klarar detta mycket bättre med vattendimma. I EPRI rapporten så kan man hitta att 24 av bränderna släcktes med vatten, i 9 fall så användes brandslang och i 15 fall aktiverades vattenspray eller sprinkler system. I inget av fallen så skadades turbinen. Detta visar att rädslan kanske är överdriven.

Brandskyddslösningar

Eftersom den största brandrisken enligt rapporten är en brand vilken involverar smörjola och branden oftast startar som en spraybrand från lagerbockarna är detta ett prioriterat område att skydda. Spraybranden kan senare utvecklas till en en poolbrand så även detta behöver tas hänsyn till vid projekteringen.

Vid tester i Finland med vattenspraysystem upptäckte man att mot spraybränder så var det effektivare att använda mindre vattenmängder för att släcka eller kontrollera denna typ av brand. Även CO2 släcksystem vilket ofta förekommit har problem med spraybränder. Om hela utrymmet kan fyllas med CO2 så kan det vara effektivt men då får man överväga personsäkerhets aspekten. Fasta släcksystem med vattendimma är bevisligen mycket effektiva på spraybränder men även på poolbraänder. Vid brandtesterna som utförs så skall både, spraybränder, spillbränder samt poolbränder klaras av för att få ett typgodkännande för den aktuella risken.

Vi har testat HI-FOG system mot elektriska risker och även där har det visat sig att många av rädslorna är överdrivna, både gällande personsäkerhet samt för skyddad utrustning. T.ex. kan nämnas att DNV anser att IP-klass 21 räcker för kapsling vilken utsätts för vattendimma.

Så vattendimma har många fördelar som brandskydd i dessa applikationer.

torsdag 5 mars 2009

Bristande brandskydd är ett BROTT

Hotell Borgholms ägare och vd dömdes i förra veckan av Kalmar tingsrätt till vållande av annans död i samband med branden på hotellet 2004 då två gäster omkom.

Tidningen Restauratören har följt rättegången och skrivit fler artiklar angående branden vilka kan hitta här.

Statens Haverikommission har gjort en utredning om branden på Hotell Borgholm.

Det fanns många brister i brandskyddet på hotellet, vilka påvisats vid tidigare brandsyner, men vilka inte åtgärdats. Om denna dom ger ökat tryck angående SBA eller inte lär väl visa sig under året.
Ett annat alternativ för att undvika denna typ av utfall är självklart att sprinkla hotellet, som de säger i USA ingen människa har dött av brand i ett sprinklat hotellrum.

onsdag 4 mars 2009

Oändlig marknad för vattendimma

I Hufvudstadsbladet kunde följande artikel läsas.