måndag 9 mars 2009

Brand i vindkraftverk

Är det någon som vet vad vi i Sverige har för krav på fasta släcksystem och brandskydd i vindkraftverk?

Det händer flera bränder i dessa vindsnurror se följande klipp från youtube som exempel.



Dessa klipp är på engelska istället om Ni har svårt att hänga med på Spanska ;-)

"Fire damage big windmill"

"windmill on fire"

Om Ni vet något skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail till mig på anders.ostmar@marioff.se

fredag 6 mars 2009

Brandskydd för turbiner

Hur skall man skydda en ångturbin eller gasturbin från brand?

Det finns massor av information på nätet om detta och nämnas kan artikeln "Steam Turbine Fire Protection will reduce Repair Costs" som är skriven av Don Drewry och Dominique P.E., från HSB Professional Loss Control. Vilken refererar till utredningen "Turbine Generator Fire Protection by Sprinkler Systems" vilken har samanställt brandtillbud mellan 1930 fram till 1983.

En annan bra artikel är "Highly Protected Risks in Power Generation" vilken är skriven av Steward Kidd på "Loss Prevention Consultancy Limited". Han går igenom alla tänkbara brandrisker som finns på ett kraftverk och hur man kan brandskydda dessa.

Mångas uppfattning om ett vattenbaserat släcksystem för att släcka olje- och elbränder är att detta inte är en bra kombination. I vissa fall så finns säkert sanning i detta speciellt då om man tänker på vattenspraysystemen som ofta använts. Dessa designas för enorma vattenmängder. Enligt NFPA 15 så är designkvantiteten t.ex. upp till 20.4 liter/minut/m2. Det blir väldigt mycket vatten och det vattnet kan självklart ställa till vissa problem.

Vad säger rapporten om brandskadehistoriken?

119 bränder finns rapporterade och av dessa uppstod 39st vid lagerhusen för turbinerna, 16st involverade smörjoljerör, 14st bränder brann i utrymmet under turbinen och 7st involverade tankarna för smörjoljor. Så nästan alla bränder involverar smörjolja.

De flesta ångturbinerna använder minerolja vilken om den sprayas på varma ytor självantänder. Efter antändning kan oljan fortsätta att pumpas ut vilket kan skapa en tredimensionell brand och branden fortsätter till de områden som oljan rinner till.

Hur ofta brinner det?

Nu brinner det inte så ofta i dessa anläggningar men konsekvenserna av en brand blir ofta väldigt stor både ekonomiskt och även avbrottsmässigt. I rapporten så har man kommit fram till att om man räknar med 30-år livslängd på en turbin så kommer en brand ske vart 200:e turbin år. Det ger att var 7:e turbin kommer att under sin livslängd brandhärjas.

Termisk chock och vattenskador

En för snabb avkylning av de varma delarna på turbinen kan förstöra denna. När det gäller vattenspray system så har man ofta försökt att skärma bort vattenpåföring från kritiska delar och även rikta sprayhuvudena för att undvika detta. När vi gjort brandtetsrena för FM Aprroval för gasturbiner så har ett av kriterierna som testats varit thermal stress och det har visat sig att vi klarar detta mycket bättre med vattendimma. I EPRI rapporten så kan man hitta att 24 av bränderna släcktes med vatten, i 9 fall så användes brandslang och i 15 fall aktiverades vattenspray eller sprinkler system. I inget av fallen så skadades turbinen. Detta visar att rädslan kanske är överdriven.

Brandskyddslösningar

Eftersom den största brandrisken enligt rapporten är en brand vilken involverar smörjola och branden oftast startar som en spraybrand från lagerbockarna är detta ett prioriterat område att skydda. Spraybranden kan senare utvecklas till en en poolbrand så även detta behöver tas hänsyn till vid projekteringen.

Vid tester i Finland med vattenspraysystem upptäckte man att mot spraybränder så var det effektivare att använda mindre vattenmängder för att släcka eller kontrollera denna typ av brand. Även CO2 släcksystem vilket ofta förekommit har problem med spraybränder. Om hela utrymmet kan fyllas med CO2 så kan det vara effektivt men då får man överväga personsäkerhets aspekten. Fasta släcksystem med vattendimma är bevisligen mycket effektiva på spraybränder men även på poolbraänder. Vid brandtesterna som utförs så skall både, spraybränder, spillbränder samt poolbränder klaras av för att få ett typgodkännande för den aktuella risken.

Vi har testat HI-FOG system mot elektriska risker och även där har det visat sig att många av rädslorna är överdrivna, både gällande personsäkerhet samt för skyddad utrustning. T.ex. kan nämnas att DNV anser att IP-klass 21 räcker för kapsling vilken utsätts för vattendimma.

Så vattendimma har många fördelar som brandskydd i dessa applikationer.

torsdag 5 mars 2009

Bristande brandskydd är ett BROTT

Hotell Borgholms ägare och vd dömdes i förra veckan av Kalmar tingsrätt till vållande av annans död i samband med branden på hotellet 2004 då två gäster omkom.

Tidningen Restauratören har följt rättegången och skrivit fler artiklar angående branden vilka kan hitta här.

Statens Haverikommission har gjort en utredning om branden på Hotell Borgholm.

Det fanns många brister i brandskyddet på hotellet, vilka påvisats vid tidigare brandsyner, men vilka inte åtgärdats. Om denna dom ger ökat tryck angående SBA eller inte lär väl visa sig under året.
Ett annat alternativ för att undvika denna typ av utfall är självklart att sprinkla hotellet, som de säger i USA ingen människa har dött av brand i ett sprinklat hotellrum.

onsdag 4 mars 2009

Oändlig marknad för vattendimma

I Hufvudstadsbladet kunde följande artikel läsas.