Hangar protection with HI-FOG

I de flesta hangarer i världen som är skyddade med ett aktivt brandskydd så är det skum som används. De flesta system är dimensionerade enligt NFPA 409 men det finns för och nackdelar med skum och därför så har kunder börjat att överväga andra alternativ. Det problem som verkar vara det mest betydande är kostnaden och tden för sanering efter en skumaktivering och även de miljöpåverande egenskaperna som skumvätska har (det kan inte bara spolas ut med avloppet utan måste tas om hand).

Detta har gjort att vi bl.a. har skyddat en civil hangar i Burbank, California och för att se hur systemen ser ut vid aktivering så kan man se följande klipp.


Med HI-FOG är det rent vatten som används utan addetiv vilket gör att saneringen blir mycket enklare och billigare. Samtidigt som kostnadn för återfyllning blir försumbar eftersom det ända som behöver fylas på är diesel till pumparna, vattnet finns ju redan på plats.

Brandbekämpningssystem med vattendimma för flygplanshangarer

Länken här går till ett videoklipp på youtube där en fullskalig aktivering av ett skumssläcksystem utförs.

Filmen visar en aktivering av ett skumsläcksystem för en flygplanshangar. Mycket skum blev det. Eftersom skum behöver tas om hand efter en aktivering och inte kan släppas ut i avloppet så behövs omfattande dräneringsinstallationer vilka är av betydande kostnad för ett sådant projekt.

Sen finns det alltid en risk med att den korrosiva skumvätskan tränger in i elektronik eller smörjsystem i flygplanen, därför krävs en ordentlig sanering av de flygplan som blivit utsatta för skumaktiveringen.

Det var bland annat på grund av detta som vi utförde tester tillsammans med det norska försvaret på SINTEF i norge för att bedömma ekvivalens mellan ett skumsystem installerat enligt NFPA409 och vattendimma.

I rapporten watermist protection of aircraft hangars - full scale test från kan man läsa om resultaten.

Det visar sig att man snabbt släcker en brand och temperaturen på flygplanet tas ner under skdliga nivåer omedelbart vid aktivering. Detta med mycket mindre vatten än vad ett skumsläck system kräver.

Saneringen blir minimal och eftersom inga skadliga tillsatser finns behöver inte planen någon speciell sanering förutom det plan som varit involverat i branden naturligtvis.

Installationen som vi har gjort på F21 i Luleå baserar sig på den design som bekräftades vid testerna hos SINTEF.

Ingvar Liinakii var ansvarig från Fortifikationsverket och en artikel om anläggningen finns publicerad i fortifikationsverkets nyhetsbrev dec 2005

Genom
att använda vattendimma i stället
för skum eller halotron kan
kostnaderna halveras och miljön
skonas.
Försvarsmakten ställer mycket höga krav
på brandsäkerhet i fl yghangarer. Flygplanen
är dyra och släckningsprocessen måste vara
effektiv.
– Att släcka bränder med skum eller halotron
är dyrt, berättar Ingvar Liinanki, projektledare
vid Fortifi kationsverket i Luleå. Halotron
är dessutom inte särskilt miljövänligt
utan löser upp färger och tär hårt på planen
som också kan få rostskador.

Vi kunde med andra ord hjälpa försvaret att dels spara pengar vid installationen av släcksystemet och samtidigt komma runt problematiken med de miljöpåverkande effekterna från skum eller Halotron. Samtidigt byggdes riskerna med skador på flygplanen bort eftersom planen inte har några problem med vatten.