Svenska vägtunnlar kan bli bättre

Automatiskt sprinklersystem
Inrättandet av en automatisk sprinkleranläggning med vatten skulle förbättra säkerheten avsevärt även i svenska tunnlar. Sprinkler förhindrar och motverkar en snabb brandspridning i tunnelsystemet vid en utvecklad brand. Det hävdar Räddningstjänsten Storstockholms brandförsvar som tryckt på för sprinkler i samband med vägprojektet Norra länken.

Det finns bara en enda vägtunnel i hela Sverige, Klaratunneln, som är utrustad med sprinklersystem.
— Det blir ett förbättrat läge ur säkerhetssynpunkt. Vattnet hjälper till att begränsa branden, säger Stefan Jidling.

Enligt Vägverket har frågan diskuterats under flera år.
— Kanske är en förändring på gång. Men än så länge har kostnaden inte motiverat effekterna om man ser på till exempel hur ofta det brinner i en tunnel och hur bra sådana system har fungerat. Det behövs mer kunskap, säger Bernt Freiholtz på Vägverket.

Kan man läsa i artikeln Svenska vägtunnlar kan bli bättre

Eftersom Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar finns så hoppas jag att man även tittar på automatiska sprinklersystem som en skyddsinstallation tillsammans med det passiva brandskyddet.

A86 tunneln i Paris är ett exempel där man installerat HI-FOG sprinkler samt självklart även passiva skydd.

Tunnel fire presentation

Hittade en presentation om tunnelbrandskydd vilken tar upp fasta släcksystem.



Vet inget om han som håller föreläsningen än men han har både rätt i många av sina påståenden men även vissa påstående saknar fakta. Bl.a. det att vattnet från vattendimma enbart skulle blåsa bort pga ventilationen. Jag vet inte vilken modell som han visar men det verkar som den modellen glömmer bort att vattendimma inte enbart förlitar sig på gravitationen. Vattendimma kompenserar den låga vikten på vattendropparna med en hög utgångshastighet vilket vid tester bla för eurotunneln visat att vattendimma har en förmåga att stå emot vind bättre än konventionell sprinkler.

Jag har skrivet ett tidgare inlägg om det som kan hitta här Brandskydd utomhus i vind, HI-FOG vs. Sprinkler

Branden i Fallotunneln och Eiksundstunneln

Följande länk går till SvD rapportering kring branden i Fallotunneln i Maj.

Branden i Eiksundstunneln kan man hitta här från Aftonbladet.

Tunnelsäkerhet är en politisk fråga

Följande artikel tunnelsäkerhet är en politisk fråga publicerade 2005 i ny teknik.

Följande citat tycker jag är intressant

I dag finns teknik för att åstadkomma en mycket hög brandsäkerhet. Men hur mycket får säkerhet kosta och vem är det som ska betala? Vi accepterar att cirka 600 människor omkommer varje år, några i taget, på våra vägar. Samhället har dock en låg tolerans för katastrofer med många döda vid ett och samma tillfälle. Tunnelsäkerhet är därför lika väl en politisk fråga, som en fråga om teknisk utveckling. Hur mycket är samhället berett att satsa på säkerheten i våra allmänna kommunikationsmedel?

Kommer det att behövas en katastrof innan vi ser ökade satsningar på säkerhetssystem i tunnelbanan?

Räddningsinsatser i tunnlar och undermarksanläggningar

Sitter och läser en förstudie från räddninsverket avseende läget i Norden av räddningsinsatser i undermarksanläggningar och tunnlar. Det är intressant att se vilka problem som räddninstjänsten ser med insatser i undermarksanläggningar. Bl.a. kan man läsa följande

Vid olyckor, främst bränder, i tunnlar hamnar raddningstjänsten i en
situation som är ovanlig och oerhört svAröverblickbar, där erfarenheterna är
bristfalliga. Brandförloppet som kan utveckla sig i dessa anläggningar
skiljer sig ifrån den "normala" brand som raddningstjänsten vanligen arbetar
med. Under arbetets gång har en rad problem vid raddningsinsatser i tunnlar
klargjorts. Följande uppradning är de direkta problem som raddningstjänsten
möter vid denna typ av olyckor:
- komplicerade objekt där en olyckan är mycket svåröverskådlig
- begränsade utrymningsmöjligheter och ibland mycket människor i
tunnlarna och anläggningarna
-ventilationsmöjligheter i anläggningen, kontroll av brandgaser och
brandgasers uppträdande ?
-raddningsinsatser kan medföra långa och komplicerade inträgningsvägar.
-svårt att bedöma risker för insatspersonal.
-kommunikationsmöjligheter för insatspersonal.
-tillgång till brandvatten i anläggningen.
-stabilitet och hållfasthet vid brandbelastning och släckförsök

Behovet som man kom fram till i studien var bland annat att man vill se hur man kan använd sig av kombinationen av sprinkler och ventilation vid utrymmning och brandsläckning.

En sammanställning av inträffade tunnelbränder kan läsas i räddningsinsatser i tunnlar

det visar sig att följande problem är någoat att ta ställning till vid insatser för att utrymma tunneln säkert och göra en släckinsats

- det tog i många fall över 30 minuter att starta släckningsarbetet
- det var långa sträckor där hela tvärsnittet på tunneln var rökfyllt
- siktlängden var i det närmaste obefintlig i röken
- de hjälpsökande var i stort behova av information. De uppmärsammande inte utrymmningsskyltningen och förflyttade sig emot tunnelmynningarna. De uppfattade att personalen gav ett osäkert intryck.
- rökspridningen i tunnel verkade i de flesta fall endast gå åt ett håll, i de flesta fallen på grund av den naturliga ventilationen.

En annan intressant och skrämmande läsning finns i diskussions delen där man bl.a. kan läsa.

Tunnelbanan i Stockholm är ett exempel på ett tunnelsystem som är dåligt förberett för bränder, vilket medför att utrymmningsmöjligheterna och möjligheterna till räddningsinsatser är dåliga. Detta verkar till stor del kunna förklaras av att tunnelbanan idag "börjar få några år på nacken"

Jag vet inte om ovanstående fortfarande gäller men med tanke på de incidenter som varit på senare år så kanske det fortfarande finns något uns av sanningen i påståendena.

Som tur är så har utvecklingen av fasta släcksystem för undermarksanläggningar kommit långt sedan denna sammanställning. Se t.ex. tunnel fire protection eller tunnel safety testing

Dyr sprinkleraktivering

Lite rolig sommarläsning för Er som inte sett detta tidigare. Självklart så hände detta i det stora landet på andra sidan vattnet.

Se följande länk Busringning kostade hotell 380 000 kronor

Trevlig Sommar

Hur kan CO2 släcksystem vara tillåtet i ställverk?

När jag ser på klippet så undrar jag över hur man kan tillåta fasta CO2 släcksystem i dessa utrymmen. Om en olycka som denna inträffar och där en person först blir skadad och inte själv kan ta sig från rummet vad händer i nästa läge om CO2 släcksystemet aktiveras. Först så skapas en miljö som gör att man inte kan vistas där utan att ha andningsaggregat. Så för att rädda den skadade personen måste man först hitta ett andningsaggregat innan man kan gå in i utrymmet utan att skadas eller dö själv. Samtidigt om man har dörren öppen så kommer inte släcksystemet att fungera som det är tänkt eftersom gasen försvinner ut genom dörröppningen. Var den gasen sen tar vägen är nästa fråga, den kan skapa en skadlig/dödlig miljö på andra platser än vid ställverket.

Vattendimma har vid tester visat att man kan använda det vid högspänningsuitrustning utan att skapa en farlig miljö. Vid önskemål så kan jag visa några av testrapporterna som vi utfört.

Vattendimman är inte heller beroende av täta rum, vilket gör att den kommer att bekämpa branden även om en dörr lämnas öppen.

Vad jag förstår så får man inte heller ha automatiska dörrstängare på ställverk beroende på riskerna vid arbete i denna miljö vilket leder till att man inte kan garantera att släcksystemet fyller sin funktion om man har ett gassläcksystem installerat, oavsett om det är CO2 eller någon annan släckgas.

Som jag ser det så är vattendimma ett mycket bra alternativ för just ställverksskydd.