Godkända sprinklersystem med vattendimma

Min kollega Putte Sandgren har i klartext sammanställt hur verifikationen av ett högtrycksprinkler system går till.

Principen med HI-FOG®

Ett högtryckssystem (eller dimsprinkler som det ibland kallas) skiljer sig inte principiellt från ett ”vanligt” sprinklersystem. Aktivering sker på exakt samma sätt; När glasbulben i sprinklerhuvudet brister av värmepåverkan släpps vattnet på och bekämpar/kontrollerar branden. Och det är här den stora skillnaden kommer:

Ett HI-FOG system förbrukar ungefär 10-20% (beroende på vilken tryckstegringspump vi använder och lite beroende på vad som skall skyddas) om man jämför med ett konventionellt system. Trots det har våra system bättre brandbekämpningsförmåga.

Anledningen till den ringa vattenåtgången är den att vi finfördelar vattnet till mycket små droppar, vattendimma. Detta sker genom det väsentligt högre tryck våra system opererar med samt att våra sprinklerhuvuden har fler och mycket små munstycken. Dessa små vattendroppar får en sammanlagd areal som är ungefär 400 gånger större än dropparna i ett traditionellt sprinklersystem dvs. vi exponerar en mycket större yta vatten mot brandhärden vilket innebär snabbare och effektivare absorbering av energi (värme) från branden. Detta fysikaliska faktum gör alltså att vi med en väldigt liten mängd vatten uppnår ett brandbekämpningsresultat som är direkt jämförbart och oftast även bättre än vanlig sprinkler.

Regelverk

I Sverige används i huvudsak det europeiska sprinklerregelverket EN 128 45. Det är ett regelverk som är homogent för medlemsländerna i EU. Detta regelverk är även svensk standard och kallas följaktligen SS-EN 128 45. Till detta regelverk finns en del nationella tillägg som tillsammans bildar det som kallas SBF 120:6.

I Amerika heter motsvarande sprinklerregler NFPA13. I Sverige är det tillåtet och inte helt ovanligt att specificera en sprinkleranläggning utifrån detta regelverk istället för att hänvisa till de europeiska reglerna. Skillnaderna i dessa olika regelsamlingar är relativt små och en sprinkleranläggning som installeras i enlighet med NFPA13 fungerar precis lika bra som om den utfördes enligt EN 128 45. Anledningen till att välja den amerikanska varianten kan till exempel vara att man har Factory Mutual (FM) som försäkringsbolag och då måste man sprinklerskydda objektet enligt NFPA13.

Amerika har även ett regelverk för högtryckssprinkler som heter NFPA750. Detta regelverk är också tillåtet att hänvisa till även om vi bor i Sverige och kan alltså användas av brandkonsulter och projektörer för att specificera en högtrycksanläggning. Detta innebär självklart att slutbrukarens besiktningsman har ett dokument att besiktiga anläggningen mot; Precis som när man besiktigar mot SBF 120:6 eller NFPA13.


I Europa kommer inom kort ett motsvarande regelsystem för högtryckssystem. Det har varit under utarbetning i ca 10 år och förväntas tas i bruk någon gång under nästa år. I och med att detta regelverk inte är officiellt i dagsläget ordar jag inte mer om detta just nu.

Typgodkännanden

Hur skall då en kund/slutbrukare kunna veta att högtrycksanläggningen han eller hon är på väg att köpa fungerar och medger tekniska byten (lättnader i byggnationen) och/eller lägre försäkringspremier osv?

Jag börjar med Amerika i hänvisar till NFPA13.

Factory Mutual är ett av världens största försäkringsbolag tillika ett brandforskningsinstitut och certifieringsorgan. De har författat ett testprotokoll för högtrycks-/dimsprinkler. Detta protokoll heter Class Number 5560 och innehåller brandtestscenarier för en mängd olika applikationer, både inom industri och sprinkler.

I testprotokollen för sprinkler har FM stipulerat brandbelastningen för en riskklass som i NFPA13 heter Light Hazard (LH). Riskklassen LH omfattar bland annat restauranger, kontor, hotell mm. etc.

En leverantör får mot dessa testscenarier fullskaletesta sina produkter för att bedöma systemets brandbekämpningsförmåga för den aktuella risken (exempelvis sprinkler riskklass LH).

I dessa brandtester används alltid konventionell sprinkler som referens. Rent praktiskt innebär detta att man sätter eld på en miljö (för sprinkler är det ett antal olika uppställningar som FM har bedömt vara representativa för de olika riskerna som faller in under LH) där man har ett konventionellt system installerat. Systemet aktiveras på normalt sätt och är aktivt i 30 minuter. Därefter mäter man skadan som branden har orsakat och får så att säga en ”måttstock” på vad som är en acceptabel brandskada.

När man har referensresultatet gör man exakt samma test med högtryckssystemet och mäter således även där brandskadan. Resultatet för högtryckssystemet skall vara lika bra eller bättre än det konventionella systemet för att passera testkriterierna.
Man ställer alltså väldigt höga krav på funktionen i ett högtryckssystem. Inget ont i det, tvärt om. Klarar man testkriterierna har man empiriskt bevisat att funktionen är minst lika bra som den traditionella tekniken.

Slutsatsen blir sålunda att man har ett system som enligt en oberoende tredjepart (i detta fallet alltså FM) uppnår ekvivalens med ett konventionellt sprinklersystem.

Efter godkända brandtestresultat genomgår samtliga komponenter i systemet ett testprotokoll. Våra sprinklerhuvuden till exempel, testas enligt exakt samma kriterier som konventionella dito. Alla produkter som godkänns listas precis som produkter för vanlig sprinkler.

Leverantören måste även prestera en godkänd dokumentation över systemet. Denna innehåller all information för att specificera, installera och operera systemet. (Man kan säga att det är ett SBF 120:6 eller NFPA13 i miniatyr). Det är mot denna godkända dokumentation anläggningen besiktigas av slutbrukarens besiktningsman.

Sammanfattning

Passerar man alla brand- och komponenttester och får dokumentationen godkänd, utfärdar FM ett typgodkännande. Det är helt enkelt ett dokument som anger att man har passerat FM´s brandtester för den aktuella riskklassen, att man har passerat alla komponenttester och fått komponenterna listade samt att man har en godkänd systemdokumentation. Typgodkännandet är således ”kvittot” på att systemet med alla parametrar beskrivet ovan är likvärdigt med ett traditionellt sprinklersystem.

En slutbrukare/beställare av högtryckssystem bör alltså noga förvissa sig om att leverantören innehar typgodkännande för den aktuella installationen.